2014-09-02

Har alla människor lika värde?

Det är uppenbart att tesen om alla människors lika värde tolkas olika, men den borde rimligtvis innebära att alla människor har exakt lika värde utan att vara värdelösa. Det lika människovärdet är således inte noll (0), utan ett tal större än noll, förslagsvis exakt ett (1).

Inom filosofin är den upplevelse som är mest slående för oss upplevelsen av att noggrant fundera över en fråga och komma fram till en helt annan uppfattning än vad vi först hade i frågan, i synnerhet då denna nya uppfattning är okonventionell.

1. Vaser värda olika mycket

Tänk dig att du blir förevisad två likadana ogenomskinliga lådor. I varje låda finns en fysikalisk kropp. Den ena kroppen betecknas ’A’ och den andra ’B’. Du får veta att var och en av de båda kropparna är en värdefull vas tagen från din stora vassamling, samt att vasen A är mycket värdefullare än vasen B enligt dels tidigare utförda professionella värderingar och dels dina egna tidigare offentliggjorda personliga omdömen.

Du får därefter veta att du måste låta förstöra en av lådorna inklusive dess vas. Slutligen kommer du att få tillbaka vasen i den andra lådan.

Vilken vas låter du bevara, A eller B? Vi misstänker starkt att du väljer att bevara A. Vi hävdar att det demonstrerar en nödvändig (men inte tillräcklig) innebörd av begreppet ’värde’:
Om den fysikaliska kroppen A har ett större värde än den fysikaliska kroppen B, och vi kan bevara en och endast en av de båda kropparna, så är det förnuftigt och rätt att bevara A.
Vi hävdar också att du genom att välja att bevara vasen A demonstrerar din värdering att vasen A är värdefullare än vasen B.

Att hävda att kroppen A är klart mest värd och sedan välja att förstöra A vore oförnuftigt och orätt. Att hävda att kroppen A är klart mest värd och sedan singla slant om vilken av de båda kropparna som ska förstöras vore också oförnuftigt och orätt. Om du inte håller med om det, vänligen formulera din förklaring till din invändning innan du läser vidare!

2. Vaser värda exakt lika mycket

Tänk dig istället att lådorna är genomskinliga samt att vasen A är exakt lika värdefull som vasen B enligt dels professionella värderingar och dels ditt eget personliga omdöme. I detta fall hävdar vi att det är oviktigt för dig vilken vas som du väljer att bevara. Du kan lika gärna låta slumpen avgöra vilken av vaserna som ska bevaras. Du är inte skrämd av, eller ens negativt inställd till, tanken på att låta slantsingling avgöra vilken vas som ska bevaras. I detta fall kan du demonstrera din värdering att A och B är exakt lika värdefulla genom att singla slant.

Att hävda att kropparna A och B är exakt lika värdefulla och samtidigt hävda att det är viktigt att välja att t.ex. A ska bevaras vore oförnuftigt och orätt. Att vägra låta slumpen avgöra vore att demonstrera att du egentligen värderar den ena kroppen högre än den andra. Om du inte håller med om det, vänligen formulera din förklaring till din invändning innan du läser vidare!

Sammanfattningsvis hävdar vi följande:
Om kroppen A är mer värd än kroppen B, och vi kan bevara en och endast en av de båda kropparna, så är det förnuftigt och rätt att bevara A.
Om kroppen A är exakt lika mycket värd som kroppen B, och vi kan bevara en och endast en av de båda kropparna, så är det oviktigt vilken av de båda kropparna som vi bevarar, vilket vi kan demonstrera genom att låta slumpen avgöra vilken av de båda kropparna som vi bevarar.
Om vi kan bevara en och endast en av de båda kropparna A och B, och det är viktigt att vi bevarar A, så demonstrerar vi att vi värderar A högre än B.

3. Människor värda mycket

Tänk dig att du är den enda läkaren på en överbelastad akutmottagning. Två mycket svårt skadade men levande mänskliga patienter anländer samtidigt till mottagningen. Vi betecknar den ena patienten ’A’ och den andra ’B’. Båda patienter är medicinskt oerhört lika; de har bl.a. samma ålder, kroppskonstitution, och framförallt samma slags akuta och fatala skada. Om du lika mycket försöker rädda båda patienter, så kommer med säkerhet båda att dö. För att kunna rädda en av patienterna till livet, vilket du kan göra, måste den andra patienten lämnas att dö. Beslutet är ditt, men oavsett hur du prioriterar så kommer du inte att straffas för ditt val.

Fast du har faktiskt mer information om de båda patienterna. De är nämligen båda välkända, var och en på sitt sätt:
Patient A är en ung nobelpristagare, som arbetar med att finna ett allmänt botemedel mot cancer, och anses ha en större chans än någon annan att lyckas med det.
Patient B är en ung, på glasklara bevis och eget erkännande livstidsdömd, samt förrymd, massmördare, som har hotat med att fortsätta kidnappa och mörda barn.
Vilken patient låter du överleva, A eller B? Vänligen formulera din motivering till ditt val! Förresten har du en slant i fickan, varför du snabbt kan låta slumpen avgöra.

Vi misstänker att du väljer att bevara patient A. De som väljer att låta patient A överleva demonstrerar att de egentligen förnekar tesen om alla människors lika värde.

Att hävda att alla människor är lika inför lagen och bör så vara, är fullt förenligt med att förneka tesen om alla människors lika värde. Juridik är inte samma sak som normativ etik; juridisk rätt är inte detsamma som moraliskt rätt.

Att hävda dels att alla människor har lika värde och dels att patient A bör räddas eftersom det skulle ha bäst konsekvenser för andra människor, är kontradiktoriskt. Att hävda att patient A bör räddas innebär rimligtvis att hävda att i vilken utsträckning en människa mördar eller räddar andra människor till livet påverkar denna människas värde.

Vi har mött personer som har sagt sig vilja bevara patient B! De har varit religiösa, och tyckt att det vore bättre att B fick möjlighet att före döden ångra sina synder. En falsk verklighetsuppfattning kan uppenbarligen ha dåliga konsekvenser.

Att låta slantsingling avgöra känns fel för de flesta som vi har mött. Med sina känslor och hypotetiska handlingar visar de att de egentligen inte tror på tesen om alla människors lika värde, fast de tycker att den känns bra att bekänna sig till. Detta hyckleri är ständigt uppenbart. Människor överöser sina egna barn med resurser som de inte skulle drömma om att ge främlingar. Egentligen leder tesen om alla människors lika värde till opartisk altruism, att hämningslöst bjuda främlingar på sina egna resurser tills en mänsklig utjämning har uppstått globalt. Vad vi menar är att opartisk altruism följer av en tillämpning av tesen om alla människors lika värde, inte bara av att den känns bra att bekänna sig till.

4. Ojsan

Om alla människor skulle ha värdet exakt 1, vad skulle en schimpans ha för värde? 0,2174897? Skulle alla schimpanser ha exakt lika värde? Vad skulle en framtida korsning mellan människa och schimpans ha för värde? Vad skulle ett inflyttningsklart sjukhus ha för värde? 1,6588? Tänk om det skulle bero på sjukhusets egenskaper! Är inte ett handikappanpassat sjukhus mer värt än ett som inte är det, allt annat lika? Är inte rent dricksvatten mer värt än förorenat, allt annat lika? Vad skulle all världens inspelade musik ha för värde? Vad hade Ralf Hütter för värde när Kraftwerk påbörjade inspelningen av Die Mensch-Maschine? Vad hade Anders Behring Breivik för värde när han påbörjade sin resa från Oslo till Utøya? På den ön var han direkt orsak till människovärdesändringen minus sextionio (−69). Vad skulle en massmördare i färd med att mörda två kvinnor, som var och en är höggravid med tvillingar, ha för värde? 1? 1 minus 2, d.v.s. −1? 1 minus 6, d.v.s. −5?

Hur mycket och länge är vi svenskar dömda att tänka galet till följd av ett översättningsfel? Det engelska ordet ’dignity’ betyder ’värdighet’. Inte ’värde’! Så här lyder den första satsen av Artikel 1 i den officiella texten på engelska till Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna:
All human beings are born free and equal in dignity and rights.”
Så här lyder den till FN skickade svenska hemmasnickrade översättningen, godkänd av Sveriges dåvarande regering:
”Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter.”
Ojsan.



Människomaskinen och Filosofimaskinen


7 kommentarer:

  1. Jag rycker faktiskt att artikeln uppvisar en lite simplistisk syn på värde. Inget hindrar ju oss från att t.ex. tillskriva varje människa två olika värden, vara ett är sekundärt och enbart används i väldigt specifika (hypotetiska?) situationer där de primära värdena är exakt lika. Ett att sätt att beskriva det är att varje människas värde är 1 +/- en infinitesimal. Man kan tycka att detta frångår principen om alla människors lika värde, men jag tror att det är en väldigt liten uppoffring. Andra frågeställningar kvarstår förstås, som människovärdet hos foster, framtida halvmänniskor och massmördare.

    SvaraRadera
  2. Filosofimaskinen2014-09-15 09:54

    Det är kontradiktoriskt att påstå att en kropp har två olika värden samtidigt.

    Visst kan en företeelse ha både bra och dåliga sidor, men företeelsen har ändå ett totalt värde; den är ändå totalt sett, d.v.s. inräknat allt, antingen bra eller dålig, eller exakt mittemellan, med värdet noll. Det beror på att normer och värderingar är olika sidor av samma mynt. I en och samma situation, på en och samma plats, vid en och samma tidpunkt, kan en individ inte utföra två olika handlingsalternativ som utesluter varandra. En individ kan således inte vara moraliskt förpliktigad att samtidigt både utföra en viss handling och inte utföra den. Och ur normer följer värderingar.

    Att justera en människas värde med en infinitesimal gör bara försumbar skillnad, och verkar vara både godtyckligt och omotiverat med tanke på människors enorma och underbara mångfald av egenskaper. Hursomhelst är additionen av en positiv eller negativ infinitesimal inte detsamma som att påstå att en människa har två olika värden samtidigt.

    Efterhandskonstruktioner ad hoc, likt Ptolemaios epicykler, är alltför vanliga i detta spörsmål.

    SvaraRadera
  3. Kant

    A philosopher of the Age of Enlightenment (17th and 18th centuries), Immanuel Kant held that there were things that should not be discussed in terms of value, and that these things could be said to have dignity. 'Value' is necessarily relative, because the value of something depends on a particular observer's judgment of that thing. Things that are not relative - that are "ends in themselves", in Kant's terminology - are by extension beyond all value, and a thing is an end in itself only if it has a moral dimension; if it represents a choice between right and wrong. In Kant's words: "Morality, and humanity as capable of it, is that which alone has dignity."[10] Specifically with respect to human dignity, which his writings brought from relative obscurity in Western philosophy into a focal point for philosophers, Kant held that "free will" is essential; human dignity is related to human agency, the ability of humans to choose their own actions.[11]

    SvaraRadera
  4. Filosofimaskinen2014-10-08 22:37

    Free will is incompatible with both determinism and indeterminism, and therefore does not exist. Immanuel Kant’s moral law is utterly unclear, and where it actually is intelligible it is utterly wrong. What is clear with Kant’s categorical imperative is that it is far from the consequentialist position, and therefore neither is a complete, consistent or rational position.

    SvaraRadera
  5. Jag tänker att man kan hävda att alla människor har ett lika värde "under evigheten" eller "i Guds ögon". Alla har (hoppas och tror jag) en upplevelse att vara centrum i sitt eget upplevda universum. En problematisk sak är att det gäller även de flesta "högt stående" (komplicerat byggda) djur. På det viset är vi alla lika och har ett oändligt högt värde.

    I varje praktisk mening har vi däremot olika värde. Vi får olika lön. Alla har inte lika chanser till ett utannonserad arbetsplats. Mina egna barn är, för mig, väldigt mycket mer värda än för mig okända barn i Afganistan. För mamman i Kabul är det förvisso tvärtom.

    Modellen om "alla människors lika värde" kan ha en poäng när man stiftar lagar eller fördelar sjukvårdsplatser, men inte ens på de områdena förmår man tillämpa den konsekvent.

    Formeln "alla människors lika värde" är en trosdogm som de rättrogna kräver att vi måste bekänna oss till. För den som sett djupare är det en floskel utan innehåll.

    SvaraRadera
  6. Jag läste en gång en buddhistmunk som fick frågan (tyvärr minns jag inte vem eller var jag läste det): Jo, svarade han. Alla människor har lika värde. De är egentligen värda lika mycket som en morot.

    SvaraRadera
  7. För en fitnessistisk människa är även en vilt främmande människa ofantligt mycket mer värd än en morot.

    Även om alla människor har ”en upplevelse [av] att vara centrum i sitt eget upplevda universum” så följer varken att de skulle ha lika värde eller ha ”ett oändligt högt värde”.

    Tesen om alla människors lika värde behövs förstås varken för lagstiftningen eller sjukvården, men är mycket riktigt en floskel.

    SvaraRadera