2017-06-28

Förhandlingar och kompromisser i ett parlament

Tänk dig ett parlament i en välfungerande demokrati. Efter ett allmänt val får tre radikalt olika politiska partier ungefär en tredjedel av mandaten var. Inget av partierna kan tänka sig att ens förhandla med något av de andra två partierna. Vad blir följden? Förlamning. Det här är inte längre någon välfungerande demokrati. Till nästa allmänna val bör folket rösta bort varje parti som på detta sätt inte är demokratiskt. Demokratisk kultur innebär bl.a. en vilja att kompromissa, även med de som tycker radikalt annorlunda.

Att ett politiskt parti är ’demokratiskt’ innebär inte bara att det accepterar hela folkets vilja så till vida att partiet accepterar varje demokratiskt valresultat i dess helhet, utan även att det accepterar hela folkets vilja så till vida att det inte utesluter förhandlingar med något politiskt parti som folket har valt in i parlamentet. Demokrati förutsätter helt enkelt kompromisser med de som man tycker har fel.

För att förhindra förlamning skulle det kunna krävas förhandlingar och kompromisser med så pass extrema biologifobiska grupperingar såsom socialister, likhetsfeminister, ekosofer, anarkister, riktiga liberaler, reaktionärer, och t.o.m. teokrater! Partier i Sveriges riksdag, vänligen bli demokratiska.



Filosofimaskinen och Överlevnadsmaskinen



2017-05-27

Moralfilosofins misslyckande

Vi människor har ofta starka åsikter om vilka handlingar som bör och inte bör utföras, men om detta har vi ingen kunskap. Den centrala evidensen i fysik och biologi är massivt överväldigande och oerhört övertygande, vilket evidensen i moralfilosofi aldrig är i närheten av. Faktum är att i moralfilosofi råder en fullständig avsaknad av evidens. Att vi alls kan vara övertygade om normativa åsikter trots fullständig avsaknad av evidens beror på våra normativa åsikters biologiska och icke-akademiska ursprung.

Vår kunskap i fysik och biologi är massiv till sin omfattning; vår kunskap i moralfilosofi är näst intill ingenting. Detta beror dock inte på att moralfilosofin skulle vara oviktig. Om kunskap äntligen skulle uppnås om vilka handlingar som faktiskt bör utföras och inte, och vilken politisk ideologi som faktiskt bör implementeras, så skulle det säkerligen vara en intellektuell och praktisk revolution för mänskligheten.

I moralfilosofi, som är den yttersta skiljedomaren för allt beteende, är vår inbördes krigande art ett kapitalt misslyckande; i fysik, biologi, matematik, och teknologi är denna intelligenta människoapa en imponerande framgång. Matematiskt och teknologiskt ligger vi utan tvekan oerhört långt före gorillorna; moraliskt är jag inte ens säker på att vi överhuvudtaget ligger före. Denna diskrepans är smärtsamt slående, och måste vara orsakad av något. Skulle denna skillnad kunna vara orsakad av att varken objektiv eller universell etik existerar, och att bara subjektiv moralisk kunskap är möjlig?



Filosofimaskinen



2017-04-28

Rovdjuret och villebrådet

I det vilda jagar ett djur ett annat. Vare sig det är en räv som jagar en gräsand eller en duvhök som jagar en orre, så är det ett rovdjur mot ett villebråd. Denna jakt är en djupt existentiell konflikt. När rovdjuret är i färd med att fånga det flyende villebrådet så har de två individerna helt oförenliga intressen. Rovdjurets intresse är att fånga och äta villebrådet, vars intresse är att komma undan oskatt. Dessa två intressen är resultatet av det naturliga urvalet, och ingen moralfilosofi i världen kan lösa konflikten genom att göra de två förenliga. Idén och idealet att alla bör arbeta tillsammans i harmoni för allas bästa har vissa problem med realism och verklighet, i synnerhet med individers genetiska konstitution. 

Faktum är att varken rovdjuret eller villebrådet har något att lära av moralfilosofin. Trots att de inte är perfekt anpassade så är de båda välanpassade till sin miljö, och deras beteenden är varken intellektuellt eller emotionellt inadekvata. Deras beteenden är inga misstag, trots hänsynslösheten i dem. Jakten är en ursprunglig konflikt mellan skilda existentiella intressen.

Naturen är en arena av konflikt mellan oförenliga intressen. Varje konflikt är ett resultat av det naturliga urvalet, och det naturliga urvalet gör djur besatta av sin egen överlevnad och reproduktion. Detta är djurens yttersta intresse, och visar sig inte bara i jakten och flykten, utan i allt djuriskt beteende. Djuren uppvisar en välanpassad balans mellan själviskhet och altruistisk självuppoffring vilken aldrig har förekommit i den etablerade moralfilosofin. Idén och idealet att alla djur, inklusive människor, bör arbeta tillsammans för allas bästa uppvisar lika mycket realism som religiösa bilder av paradiset, vars lejon lever i harmoni med lamm.

Rovdjuret visar genom sitt beteende att det för dess egen del vore rätt och gott att äta upp villebrådet, som genom sitt beteende visar att det för dess egen del vore orätt och ont att bli uppäten.



Filosofimaskinen