Moral som en följd av naturligt urval

I vildmarken jagar ett rovdjur ett villebråd. Rovdjuret visar med sitt beteende att det, för sin egen del, skulle vara vara gott och rätt att äta upp villebrådet, som med sitt beteende visar att det, för sin egen del, skulle vara ont och orätt att bli uppäten. Här, i det naturliga urvalets domän, ligger både etikens yttersta biologiska ursprung och etikens yttersta filosofiska berättigande.

Filosofimaskinen

Om moralens härstamning

Människor överlag verkar inte förstå sig på vad moral är, vilket skulle kunna uppfattas som oförenligt med att människor verkar ha uppfunnit moralen. Det man har uppfunnit förstår man sig på. Så kanske människorna trots allt inte har uppfunnit moralen, utan snarare har upptäckt den. I sådana fall borde vi människor säkerligen veta hur vi kan observera den. Det man har upptäckt vet man hur man kan observera. Men det gör vi inte. Vad besynnerligt! Moralen och dess ursprung verkar sannerligen vara förvirrande. Så länge dess biologiska härstamning förnekas.

Filosofimaskinen

Riksdagsvalets bästa parti

Det fitnessistiskt bästa partiet är, förenklat, det som är bäst för kommande generationer människor. Goda livsvillkor i längden, d.v.s. långsiktigt säkerställd överlevnad och reproduktion, bör vara politikens mål.

Den fitnessistiska kontraktualismen är en politisk ideologi som skulle kunna karaktäriseras av de åtta nyckelbegreppen egenintresse, demokrati, kapitalism, konsekvensialism, sekularisering, naturvetenskap, teknisk utveckling, och hållbar utveckling. I det kommande valet till Sveriges riksdag ställer flera partier upp vilka kombinerar höger- och miljöpolitik, men de flesta ligger trots det för långt till vänster, och är framförallt alldeles för icke-konsekvensialistiska.

Ett parti sticker tydligt ut. Det appellerar till egenintresset, är engagerat i demokratiska reformer, hyllar kapitalismen utan att vara libertarianskt, strävar efter sekularisering, är i hög grad akademiskt och teknikvänligt, samt har en realistisk miljöpolitik. Det heter Medborgerlig Samling och är riksdagsvalets bästa parti.

Filosofimaskinen

Ethology and Ethics

Filosofimaskinen

The Rightness Criterion

Filosofimaskinen

Skolan, kulturen, och människans biologi

Civilisationen fortplantar sig själv över tid genom att skola barnen. Skolan är helt enkelt kulturens sätt att överleva till nästa generation. I naturtillståndet räckte livets skola; i det nya digitala tidevarvet behövs den moderna skolan. Vad den innebär är det dock ingen som riktigt vet. Som alltid famlar vi alla i det mörker som är framtiden.

Civilisationen förändras allt snabbare av en accelererande teknisk utveckling. I takt med att skolgången förlängs genom barnets liv ända in i vuxenlivet, så tappar den i relevans. Kopplingen mellan civilisationens krav och skolans innehåll försvagas kontinuerligt, eftersom kulturens ökande komplexitet motiverar en allt längre skolgång, som i sin tur innebär en förlängd tid mellan individens skol- och arbetsdebut. På den tiden hinner alltmer hända vår civilisation. För en gammal kulturinstitution som skolan är det svårt att hänga med.

Samtidigt är civilisationens barn och vuxna inget annat än däggdjur som behöver överleva och reproducera sig. Kulturens framsteg har lett till en förkortning av tiden som ett nyfött barn behöver för att uppnå könsmognad, men en förlängning av tiden som den könsmogna ungdomen behöver för att nå den sociala ställning då hon själv vill reproducera sig. Skolgångens förlängning i syfte att ännu bättre fortplanta civilisationen har en negativ inverkan på individens primära behov av att fortplanta sig själv.

Civilisation innebär alltid en förklening och en avhärdning från det vilda naturtillståndet, och ett vaggande till ro. Skolgången blir inte bara förlängd, den blir också uttunnad. Kraven sänks eftersom vår rikedom och välfärd daltar med oss och låter oss underprestera. 

Vuxna däggdjur tar hand om sin avkomma, och inget djur tar hand om sin avkomma lika länge som människan. Men genom en nivågrupperad skola där eleverna studerar i sin egen takt kan även de intelligenta eleverna avsluta sin utbildning i tid tills när de inträder i vuxenlivet. Varför ska de i ett par decennier såsa sig genom en långsam och slapp för-, grund-, gymnasie-, och högskola för att därefter i allför hög ålder få det mer än hektiskt med ett stressigt livspussel av samtidig akademisk karriär och småbarnslämning?

Filosofimaskinen

Dåligt beteende och tänkande i olika länder och stadsdelar

Olika människor på olika platser på jorden beter sig och tänker olika. Seder och bruk varierar, normer och värderingar varierar, livs- och världsåskådningar varierar. Genetiskt är människor oerhört lika, varför deras känsloliv, sexualitet, och psyke är rätt så lika över hela värden, men kulturellt är de olika, varför deras språk, trosföreställningar, och traditioner är väldigt olika. Det finns helt enkelt inlärda seder och bruk, inlärda normer och värderingar, samt inlärda livs- och världsåskådningar.

Många platser på jorden är inte så roliga att bo på. På många platser är det vanligt med fattigdom, korruption, och förtryck. Så var det i hela världen förut, men i Västerlandet har livet för de flesta människor blivit klart bättre de senaste seklerna. Fattigdomen, korruptionen, och förtrycket har minskat, och människors liv har blivit så mycket bättre. För ett par sekel sedan var Sverige fattigt, korrumperat, och förtryckande, men Sverige har det senaste seklet varit betydligt bättre att leva i. I andra länder är livet fortfarande dåligt, med kvinnoförtryck, våld, och religiositet. Problemen som dessa dåliga länder har är i stor utsträckning dåliga seder och bruk, dåliga normer och värderingar, samt dåliga livs- och världsåskådningar. Det är dåligt tänkande som ligger bakom t.ex. hedersvåld och kvinnlig könsstympning. Detta dåliga tänkande är ingen följd av dålig genetik, utan dålig kultur. Som kulturella fenomen är hedersvåld och kvinnlig könsstympning helt enkelt urusla.

I vissa stadsdelar i Sverige bor huvudsakligen människor från dessa dåliga länder där det förekommer mer fattigdom, korruption, kvinnoförtryck, våld, och religiositet. I dessa stadsdelar förekommer också mer fattigdom, korruption, kvinnoförtryck, våld, och religiositet. Vem är förvånad? Jo, mången västerlänning i den postmoderna vänstern. Dessa västerlänningar verkar vara så förvånade att de fortfarande befinner sig i förnekelse. De verkar märkligt nog tro att fattigdomen, korruptionen, och förtrycket i dessa dåliga länder kommer från andra människor än människorna i dessa länder själva. De verkar tro att de dåliga ländernas dåliga seder och bruk, dåliga normer och värderingar, samt dåliga livs- och världsåskådningar kommer från kolonialismen och kapitalismen. Som om könsstympningarna och hedersvåldet vore Västerlandets fel. I själva verket kommer Västerlandets nya och bra normer och värderingar i stor utsträckning från just kapitalismen, men även från sekulariseringen och demokratiseringen.

Sanningen är den att när Sverige importerar människor från dessa dåliga länder med detta dåliga beteende och tänkande, så importerar Sverige även själva detta dåliga beteende och tänkande. Vid en snabb och stor import, i synnerhet av religiösa människor, så sprider sig de dåliga normerna och värderingarna från stadsdel till stadsdel, men vid en långsam och liten import, i synnerhet av sekulariserade människor, så sprider sig istället de bra normerna och värderingarna till de importerade människorna. Många platser på jorden är inte så roliga att bo på, och några av dessa platser är numera vissa stadsdelar i Sverige.

Den stora frågan är om världen som helhet har blivit bättre till följd av denna spridning av dåligt beteende och tänkande. Om inte, så har denna import varit av ondo, och har varit en orätt mot mänskligheten. Västerlandet, som tyvärr självt aldrig har varit fritt från vare sig fattigdom, korruption, kvinnoförtryck, våld, eller religiositet, är trots allt mänsklighetens hopp, och får inte sänkas ned i ett träsk av ännu mer fattigdom, korruption, kvinnoförtryck, våld, och religiositet.

Filosofimaskinen

Politiska ideologier och den pseudonaturliga naturrätten

Av de allmänt kända partiprogrammen i Sverige finns ett som utmärker sig som väsentligt bättre än de andra. Det är Medborgerlig Samlings idéprogram från april 2017.

Bara att få slippa läsa om alla människors påstått lika värde är en fröjd. En annan fröjd är frånvaron av modernt paketerad socialism och andra fördärvligt ’vackra ord’ som de andra partierna till höger och vänster tror är ljuv musik för så gott som alla svenskar. Än finns faktiskt en del anhängare av kapitalism och marknadsekonomi kvar i landet.

Problem finns dock i detta idéprogram. Dessa problem rör framförallt moralfilosofi och politisk filosofi. Medborgerlig Samling talar sig varmt för naturrätten, som är fördarwinistisk och därmed varken baserad på en djup förståelse för människans natur eller för varför individer överhuvudtaget hyser normer och värderingar. Naturrätten är dessutom påstått naturlig, men är egentligen snarare övernaturlig, och är förstås helt överflödig för att motivera partiets politik.

Idéprogrammets första kapitel ”Ideologisk hemvist” inleds med varma ord om både liberalismen och konservatismen. Därefter står:

”Äganderätten - att få råda över sin lagligt förvärvade egendom, få bedriva handel och få njuta frukterna av sitt eget arbete - är […] ytterst betydelsefull i ett fritt samhälle. Friheten ska därtill omfatta alla människor; utfallen av denna frihet kommer dock alltid att skilja sig åt. Medborgerlig Samling står upp för dessa rättigheter. De bevingade orden ur den amerikanska självständighetsförklaringen från 1776 beskriver detta med precision: 

‘We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness.’ ”

Denna gamla mening beskriver dock ingenting med precision. Den innehåller inga ”sanningar”, dess påståenden är allt annat än ”självklara”, människorna är varken skapade ”likadana” eller ”likvärdiga”, och ingen ”Skapare” har ”begåvat” dem med några ”oföränderliga rättigheter”. Hur kan ett modernt politiskt parti citera detta förlegade dravel?

Idéprogrammets första kapitel fortsätter lite längre ned:

”Formuleringen i den amerikanska självständighetsförklaringen hör lika mycket hemma i ett konservativt sammanhang som i ett liberalt sådant. Dess rättigheter har ansetts som naturliga - därav begreppet naturrätt - med rötter tillbaka till antikens Grekland och filosofer som Aristoteles.”

och ännu längre ned:

”Den liberala traditionen och naturrätten föreskriver att det finns värden och rättigheter vilka staten inte har rätt att upphäva, vilka kan gå före de lagar och regler som tillfälligt har instiftats, om de sistnämnda försöker att helt tillintetgöra dessa värden och rättigheter.”

Idén som Medborgerlig Samling försöker torgföra är således att oavsett vilka politiska åsikter som svenskarna i sekler skulle vara demokratiskt överens om, så måste de ändå underkasta sig vissa oföränderliga rättigheter som ingen längre vill ha, eftersom dessa rättigheter skulle vara givna av naturen, trots att ingen biolog någonsin har sett dem. Snacka om odemokratisk konservatism!

Filosofimaskinen

Ett djur instängt utanför sin bur

Om människans relation till naturen skrev den franska poeten Paul Valéry att:

”Människan är ett djur instängt utanför sin bur.”

Vad säger detta citat? Att människan är instängd utanför sin bur innebär att människan har lyckats rymma från sin bur bara för att upptäcka att allt inte blev friare, och därför får en längtan tillbaka.

Den mest avgörande händelsen i människans historia var jordbruksrevolutionen, d.v.s. utvecklandet av djur- och växtförädlingen. Jordbrukets införande innebar att vi tog kontroll över en för vår överlevnad avgörande del av naturen. Före jordbruket var vi instängda i en bur där vi under umbäranden fick känna på naturens begränsningar. Med jordbruket kom civilisationen, som inte bara gav oss enorma fördelar i överlevnad och reproduktion, utan även innebar att vi stängde in oss själva i städers hus och fick känna på kulturens begränsningar. På så vis fjärmade vi oss från naturen och gick vilse.

Lösningen är att inte bara anpassa tekniken till människans natur, utan även den normativa etiken. Djurens etik innebär en möjlighet att komma tillbaka till naturen utan att ge upp den tekniska utvecklingen.

Filosofimaskinen

Förhandlingar och kompromisser i ett parlament

Tänk dig ett parlament i en välfungerande demokrati. Efter ett allmänt val får tre radikalt olika politiska partier ungefär en tredjedel av mandaten var. Inget av partierna kan tänka sig att ens förhandla med något av de andra två partierna. Vad blir följden? Förlamning. Det här är inte längre någon välfungerande demokrati. Till nästa allmänna val bör folket rösta bort varje parti som på detta sätt inte är demokratiskt. Demokratisk kultur innebär bl.a. en vilja att kompromissa, även med de som tycker radikalt annorlunda.

Att ett politiskt parti är ’demokratiskt’ innebär inte bara att det accepterar hela folkets vilja så till vida att partiet accepterar varje demokratiskt valresultat i dess helhet, utan även att det accepterar hela folkets vilja så till vida att det inte utesluter förhandlingar med något politiskt parti som folket har valt in i parlamentet. Demokrati förutsätter helt enkelt kompromisser med de som man tycker har fel.

För att förhindra förlamning skulle det kunna krävas förhandlingar och kompromisser med så pass extrema biologifobiska grupperingar såsom socialister, likhetsfeminister, ekosofer, anarkister, riktiga liberaler, reaktionärer, och t.o.m. teokrater! Partier i Sveriges riksdag, vänligen bli demokratiska.

Filosofimaskinen och Överlevnadsmaskinen

Moralfilosofins misslyckande

Vi människor har ofta starka åsikter om vilka handlingar som bör och inte bör utföras, men om detta har vi ingen kunskap. Den centrala evidensen i fysik och biologi är massivt överväldigande och oerhört övertygande, vilket evidensen i moralfilosofi aldrig är i närheten av. Faktum är att i moralfilosofi råder en fullständig avsaknad av evidens. Att vi alls kan vara övertygade om normativa åsikter trots fullständig avsaknad av evidens beror på våra normativa åsikters biologiska och icke-akademiska ursprung.

Vår kunskap i fysik och biologi är massiv till sin omfattning; vår kunskap i moralfilosofi är näst intill ingenting. Detta beror dock inte på att moralfilosofin skulle vara oviktig. Om kunskap äntligen skulle uppnås om vilka handlingar som faktiskt bör utföras och inte, och vilken politisk ideologi som faktiskt bör implementeras, så skulle det säkerligen vara en intellektuell och praktisk revolution för mänskligheten.

I moralfilosofi, som är den yttersta skiljedomaren för allt beteende, är vår inbördes krigande art ett kapitalt misslyckande; i fysik, biologi, matematik, och teknologi är denna intelligenta människoapa en imponerande framgång. Matematiskt och teknologiskt ligger vi utan tvekan oerhört långt före gorillorna; moraliskt är jag inte ens säker på att vi överhuvudtaget ligger före. Denna diskrepans är smärtsamt slående, och måste vara orsakad av något. Skulle denna skillnad kunna vara orsakad av att varken objektiv eller universell etik existerar, och att bara subjektiv moralisk kunskap är möjlig?

Filosofimaskinen

Rovdjuret och villebrådet

I det vilda jagar ett djur ett annat. Vare sig det är en räv som jagar en gräsand eller en duvhök som jagar en orre, så är det ett rovdjur mot ett villebråd. Denna jakt är en djupt existentiell konflikt. När rovdjuret är i färd med att fånga det flyende villebrådet så har de två individerna helt oförenliga intressen. Rovdjurets intresse är att fånga och äta villebrådet, vars intresse är att komma undan oskatt. Dessa två intressen är resultatet av det naturliga urvalet, och ingen moralfilosofi i världen kan lösa konflikten genom att göra de två förenliga. Idén och idealet att alla bör arbeta tillsammans i harmoni för allas bästa har vissa problem med realism och verklighet, i synnerhet med individers genetiska konstitution. 

Faktum är att varken rovdjuret eller villebrådet har något att lära av moralfilosofin. Trots att de inte är perfekt anpassade så är de båda välanpassade till sin miljö, och deras beteenden är varken intellektuellt eller emotionellt inadekvata. Deras beteenden är inga misstag, trots hänsynslösheten i dem. Jakten är en ursprunglig konflikt mellan skilda existentiella intressen.

Naturen är en arena av konflikt mellan oförenliga intressen. Varje konflikt är ett resultat av det naturliga urvalet, och det naturliga urvalet gör djur besatta av sin egen överlevnad och reproduktion. Detta är djurens yttersta intresse, och visar sig inte bara i jakten och flykten, utan i allt djuriskt beteende. Djuren uppvisar en välanpassad balans mellan själviskhet och altruistisk självuppoffring vilken aldrig har förekommit i den etablerade moralfilosofin. Idén och idealet att alla djur, inklusive människor, bör arbeta tillsammans för allas bästa uppvisar lika mycket realism som religiösa bilder av paradiset, vars lejon lever i harmoni med lamm.

Rovdjuret visar genom sitt beteende att det för dess egen del vore rätt och gott att äta upp villebrådet, som genom sitt beteende visar att det för dess egen del vore orätt och ont att bli uppäten.

Filosofimaskinen

Darwin Day 2017

Today is Darwin Day, a global day to pay homage to Darwinism and its creative force natural selection. The ultimate understanding of why organic life, including humanity, is the way it is and has the properties it has, is of utmost importance for the survival and reproduction, and therefore the fitness, of us all. Of less importance, but nonetheless apparent, is that the enjoyment of the observation of wild plants and animals in the wilderness also is highly brightened by the insights offered by Darwinism. In nature, as well as in culture, both individual plants and animals struggle to survive and reproduce at the expense of the fitness of other individuals. In this strife there is grandeur and beauty.

Birch trees close to the tree line, where their survival is barely possible and where some of them push boundaries and some of them perish. Photograph by Filosofimaskinen in Sarek National Park in Sweden 31 March 2016

A fly scavenging on the carcass of a young bird, whose premature death by no means is meaningless to other individuals. Photograph by Filosofimaskinen in Sarek National Park 23 July 2016

A spider spinning its web, which won’t be worth while without the coming bad fortune of another individual. Photograph by Filosofimaskinen in Sarek National Park 23 July 2016

Illustrating sexual selection, an impressively horned female reindeer, with its calf, is followed by a protective male reindeer with smaller horns. Photograph by Filosofimaskinen in Sarek National Park 4 September 2016

Birch trees in their preferred habitat, where the struggle against the harsh conditions of the tree line is less frequent, but the struggle against other individuals is closer at hand. Photograph by Filosofimaskinen in Sarek National Park 10 September 2016

The tools and equipment of a lone great ape far away from his species’ original habitat in the tropics. Photograph by Filosofimaskinen in Stora Sjöfallet National Park in Sweden 27 March 2016

Filosofimaskinen

Kolonialism som ett utslag av framgång

Västerlandets kolonialisering av världen under den nya tidens fem sekler möter numera ett nära nog unisont och universellt fördömande.

Den omfattande kolonialisering som innebar folkmord möter med rätta ett fördömande, men kolonialiseringen har varit så mycket mer än så, nämligen ett spridande av Västerlandets kultur i form av bl.a. naturvetenskap, sekularisering, öppenhet, demokrati, kapitalism, och individuell frihet i form av bl.a. kvinnlig frigörelse. Det nära nog unisona och universella fördömandet gäller i anmärkningsvärt stor utsträckning även den ringa kolonialisering som skedde av och till de folktomma områden, bl.a. Falklandsöarna, vilka saknade ursprungsbefolkning.

Homo sapiens sapiens mycket långsammare kolonisering av världen under många tiotals millennier fördöms däremot av få, trots att även den ledde till folkmord. Genom det organiska livets miljardåriga historia har kolonialisering varit en avgörande evolutionär process och ett gott utslag av evolutionär framgång, fördömd av ingen, trots att den har lett till en omfattande utslagning av djurarter.

Det finns anledning att fundera över i vilken utsträckning det är rätt att genom kolonialisering sprida framgång.

Filosofimaskinen

Darwin Day 2016

Today is Darwin Day, a global day to pay homage to Charles Darwin’s evidence for, and explanation of, organic evolution. The evidence was already then, in the 19th century, tremendously compelling and is since the revelation of genetics in the 20th century massively overwhelming. The explanation is natural selection and one of the most important insights to ever have struck a human being. How important the insight was and how hard it unfortunately struck Darwin is illustrated by his private remark that “it is like confessing a murder” [quote from a letter dated 11 January 1844].

Darwin Day occurs every year on Darwin’s birthday 12 February, but is not about the birth of a human being, but the intellectual coming of age of a species of great apes. Charles Darwin was the first organism who at bottom understood why organisms are the way they are. And he explained it to us. And in what a way he did.

Filosofimaskinen

Popmusiklyrik i livsluften och ljuset av den etiska fitnessismen

Låttexter, men även andra kulturyttringar samt annan mänsklig aktivitet, såsom politiska beslut och mänskliga handlingar i största allmänhet, är, föga förvånande, ofta fitnessistiska, även om de är det oavsiktligt och omedvetet.

Ta t.ex. texten till låten Vi kommer aldrig att dö av Bo Kaspers Orkester. Den upprepar avslutningsvis de båda raderna:

”Vi kommer alltid att leva

Vi kommer aldrig att dö”

vilka i sig rimmar väl med fitnessismens målsättning, men som här egentligen handlar om ovanliga och ibland orealistiska handlingar som skulle kunna göra någon odödlig, d.v.s. ihågkommen efter döden, både länge och av många. Ett flertal olika handlingsalternativ nämns i texten, och alla, med ett enda undantag, är sådana som de allra flesta människor aldrig någonsin gör. Men detta undantag, i den tredje raden av följande fyra rader, handlar, till skillnad från de andra handlingsalternativen, om att närma sig verklig odödlighet:

”Korsa apor med kaniner

Få ett pris ur kungens hand

Se till att skaffa några ungar

Eller sätt en värld i brand”

Ännu mer oavsiktlig fitnessism finns i texten till låten Biological av Air. Den består bl.a. av de åtta raderna:

”XX XY that’s why it’s you and me

Your blood is red it’s beautiful Genetic Love

Biological

I don’t know why I feel that way with you

Biological

I need your DNA” 

”Let’s fuse our cells to be as one tonight

A part of me would like to travel in your veins”

Dessa rader om ”Genetisk kärlek” må ha glimten i ögat, men är ändå emotionellt långt gångna, t.o.m. för en fitnessist!

Min favorit är dock texten till låten Stripped av Depeche Mode. Trots att den släpptes fem år innan fitnessismen upptäcktes, så handlar den för mig om fitnessismen som indoktrineringslöshetens etik, och om människans kultur som en slöja som täcker människans natur. Stripped börjar med en vädjan om en återgång till naturen:

”Come with me

Into the trees” 

”Take my hand

Come back to the land”

Den fortsätter med en vädjan om att få uppleva ens käresta avskalad och fri från civilisationens avgaser:

”Let me see you

Stripped down to the bone” 

”Metropolis

Has nothing on this

You’re breathing in fumes

I taste when we kiss”

Den indoktrineringslösa etiken kommer framförallt mot slutet:

”Let me hear you

Make decisions

Without your television”

Stripped är ett uttryck för det djupt mänskliga. Det är tragiskt att mänsklighetens moralfilosofihistoria inte är detsamma. Det djupt mänskliga är att varken Kants kategoriska imperativ, Hobbes samhällsfördragsteori eller Benthams hedonistiska utilitarism har varit den moralteori som faktiskt har praktiserats, avsiktligt eller oavsiktligt.

Filosofimaskinen

Den livsomfattande biologin och den avhumaniserande biologifobin

Uttryck som t.ex. ’biologisk förälder’ och ’biologiska könsskillnader’, med den underförstådda betydelsen ”genetisk förälder” respektive ”genetiska könsskillnader”, förekommer alltför ofta. Hur kommer det sig att dessa felaktiga uttryck alls förekommer?

Ett barn skulle kunna ha ett par juridiska föräldrar, d.v.s. formella vårdnadshavare som har rätten i sina händer, ett annat par sociala föräldrar, d.v.s. praktiska vårdnadshavare som har omvårdnaden i sina händer, och ett tredje par genetiska föräldrar. Det är alltså dessa genetiska föräldrar som ofta kallas för ’biologiska föräldrar’, som om biologi endast vore genetik. Men genetiken är ju bara en del av biologin, som innefattar både arv och miljö. Hur kan någon glömma eller vilja dölja det? I det biologiska föräldraskapet, som vi kan studera hos bl.a. däggdjuren i naturen, ligger ju inte bara det genetiska ursprunget, utan även den praktiska omvårdnaden! Kan det finnas några som vill slippa påminnas om den allomfattande biologin, läran om livet, läran om hela livet, i all sin mångfald och komplexitet? Ja, o ja, ty vi lever i en tid av biologifobi. Fobin mot biologin är något så märkligt som en skräck för läran om livet, som är det värdefullaste vi har. Det är en skräck som föranleder ett förnekande. Och denna skräck verkar framförallt komma från de biologifobiska ideologierna.

Att socialismen i allmänhet, och kommunismen och nationalsocialismen i synnerhet, utgår från existensen av en genuint altruistisk människa, som inte alls drivs av egoistiska incitament, är inget mindre än ett förnekande av biologin. Att religionerna i allmänhet, och kristendomen i synnerhet, påstår att människans uppkomst är planerad och avsiktlig är heller inget mindre än ett förnekande av biologin. Att feminismen i allmänhet, och genusvetenskapen och likhetsfeminismen i synnerhet, påstår att människans genetiska könsskillnader enbart innefattar sexualorganen i underlivet är heller inget mindre än ett förnekande av biologin. Att i total avsaknad av hållbara argument förneka etablerad naturvetenskap på rent ideologiska grunder är en ytterst extrem och drastisk åtgärd som för mig luktar panik och skräck.

Ett språkbruk som insinuerar att biologin skulle vara ett snävt ämne, ett ämne som långt ifrån är den allomfattande lära om hela livet som det egentligen är, är ett led i ett försåtligt och ideologiskt farligt avbiologiserande av vårt tänkesätt. Och det som är avbiologiserande är avhumaniserande, eftersom även vi människor är organismer. Vi får inte låta kommunisterna, de kristna eller likhetsfeministerna bildligt eller bokstavligt ändra på vad det är att vara människa.

Filosofimaskinen

En pilgrimsfärd till Darwins hem Down House

Verklighetens inverterade fabel firade sitt första år med ett besök på Down House, som tillsammans med den storartade organiska naturen är darwinismens främsta minnesplats. Där bodde Charles Darwin från 33 års ålder till sin död vid 73, och där växte hans barn upp. Där satt han på sitt arbetsrum och skrev de allra flesta av sina böcker, framförallt On the Origin of Species by Means of Natural Selection och The Descent of Man, and Selection in Relation to Sex. Down House med tillhörande trädgårdstomt är numera ett museum över Charles Darwin, och ligger på landet strax utanför tätorten London i Storbritannien.

Down House bakom mängder av solbelyst klorofyll i klätterväxter, buskar och familjen Darwins favoritklätterträd. Fotografi av Filosofimaskinen den 25 juni 2015

Mänskligt beteende framför den solbelysta statyn av Charles Darwin på Natural History Museum i Storbritanniens huvudstad. Fotografi av Filosofimaskinen den 26 juni 2015

Betydelsen av Charles Darwins gärning är framförallt tvåfaldig, dels vetenskaplig och dels filosofisk. Den vetenskapliga betydelsen inskränker sig inte till vad som traditionellt räknas som biologi, utan inbegriper allt mänskligt – eftersom människor är organismer – och utsträcker sig därför till psykologi, sociologi, ekonomi, och historia etc. Den filosofiska betydelsen är naturalistiskt existentiell, och är kolossal för religionsfilosofin, kunskapsteorin, och moralfilosofin. Varför finns överhuvudtaget människor till? Varför ser vi ut som vi gör, och varför beter vi oss som vi gör? Vad är egentligen meningen med våra liv? Ditt liv är en följd av miljardårig individuell darwinistisk framgång. Bete dig som det!

Filosofimaskinen

A Darwinian Response to Sam Harris’s Moral Landscape Challenge

In his book The Moral Landscape: How Science Can Determine Human Values, the superb atheist debater Sam Harris is not even close to showing how science could determine values, let alone human values. For me this remarkably misguided book was devastatingly disappointing. Of course science is essential in deriving instrumental values from an intrinsic value, but how does science determine any value in the first place?

Sam Harris does not formulate any proper intrinsic value, nor does he properly discuss the immense problems which face the undertaking of formulating a rightness criterion. What is the moral relation between humans and other animals? Is it really in our nature to behave according to—and intrinsically value—the intrinsic value supposedly determined by science? In the light of Darwinism, how can anybody be expected to actually behave impartially? In The Moral Landscape: How Science Can Determine Human Values, Sam Harris gives no proper answer to any of these four questions.

Due to the amount of criticism since its publication in 2010, Sam Harris issued a public challenge in 2013 to be entered in 2014. In under 1,000 words he asked for a disproof of his “central argument”:

“Morality and values depend on the existence of conscious minds—and specifically on the fact that such minds can experience various forms of well-being and suffering in this universe. Conscious minds and their states are natural phenomena, fully constrained by the laws of the universe (whatever these turn out to be in the end). Therefore, questions of morality and values must have right and wrong answers that fall within the purview of science (in principle, if not in practice). Consequently, some people and cultures will be right (to a greater or lesser degree), and some will be wrong, with respect to what they deem important in life.”

Here is the 999 word response from The Inverted Fable of Reality:

1. The Ethic Most Compatible with Science

So, which ethic is most compatible with science, and with reality? Is it hedonism, which in its strongest utilitarian version claims that an action is right if and only if, for all beings and for all future, the action maximizes the difference of all pleasure and all suffering? I think not. Surely not in a version in which beings in order to be counted must have conscious minds, partly since that version no longer would have the tempting “difference of all pleasure and all suffering” as its intrinsic value.

I believe that neither morality nor values at the very core depend on minds being conscious or experiencing pleasure or suffering.

Certainly the ethic most compatible with science depends on life. What would be the value of a universe forever without life? What would the Sun and the water be good for without life? Nothing. The permanent extinction of life would mean the eradication of all values. So, how did life create values and ethics?

When a predator is about to catch a fleeing quarry, the two animals have incompatible interests. The interest of the predator is to catch and eat the quarry, whose interest is to get away unharmed. The predator shows by its behaviour that, for its own part, it would be right and good to eat the quarry, who by its behaviour shows that, for its own part, it would be wrong and bad to be eaten.

2. The Non-universalizable Ethic of the Predator and the Quarry

Are the two animals mistaken in not behaving according to a universalizable ethic, i.e. an ethic which could be held as right by everyone simultaneously without ethical disagreement? I think not. How could possibly the predator and the quarry be expected to settle matters? The hurried requirement that no ethic may be non-universalizable is mistaken and should not be made on rightness criteria, but on social contracts.

I believe that ethical opinions do not exist in any other way than as individual opinions, and that these only can be understood indexically. Not only aesthetical propositions but also ethical propositions are indexical in the same way as for example the word ‘I’ is indexical, which it is because what it denotes, i.e. whom it refers to, depends on who says or has written it.

As I see it, the meaning of an aesthetical proposition depends on who utters it. If for example the person P utters the proposition “Bruno Liljefors’s oil painting ‘A Fox Family’ is beautiful”, it does not mean the same thing as if the non-identical person Q utters the same proposition. In the first case this proposition means that P for its own part thinks that “A Fox Family” is beautiful, whereas in the second case the proposition means that Q for its own part thinks so. Neither P nor Q would be able to show that this painting in any higher, universal meaning really is beautiful. However, P, through its behaviour, and Q, through letting its nervous system be scanned, might show that P and Q, respectively, for its own part thinks that “A Fox Family” is beautiful.

The same is true for ethical propositions; they can only be understood indexically. That is why the predator and the quarry are not mistaken in not practising a universalizable ethic. Nonetheless, they both practise the same ethic. How can that be? Well, their ethic is indexical, and is created by natural selection, and so, is the ethic of animals.

3. The Ethic of Animals

Natural selection is the ultimate explanation of the behaviour of both the predator and the quarry, indeed of any animal. Richard Dawkins’s “central theorem of the extended phenotype” states that:

“An animal’s behaviour tends to maximize the survival of the genes ‘for’ that behaviour, whether or not those genes happen to be in the body of the particular animal performing the behaviour.” [Dawkins, 1982, The Extended Phenotype, Oxford University Press, p. 248].

To maximize the survival of the genes for one’s behaviour is precisely the behaviour which the ethic of animals prescribes. Therefore the ethic of animals is the ethic according to which:

An action is right for an individual if and only if the action maximizes the survival of the genes for this individual’s behaviour,

i.e. if and only if the action maximizes this individual’s behavioural fitness. This consequentialist rightness criterion makes the ethic of animals not only complete, consistent, indexical and non-universalizable, but also fully compatible with the modern Darwinian insights that the genes are selfish and that impartial altruism cannot be an evolutionarily stable strategy.

4. The Inverted Fable of Reality

Which ethic is actually practised on Earth? Certainly not hedonistic utilitarianism, which is evolutionarily self-defeating. No, it is the ethic of animals, which therefore is the ethic of reality.

The ethic of animals is the only ethic which is completely non-dependent on indoctrination and might be said to be a discovery rather than an invention, since its behaviour is created by natural selection.

The ethic of animals is not ultimately based on pleasure and suffering, even though it in practice takes them both well into account, since they are created by natural selection. Even an injured animal’s suffering (but not injury) is in the interest of the animal, since the suffering often decreases the risk of the injury to both be worsened and repeated, if for example the animal is limping.

That an ethic at the very core takes pleasure and suffering into account, like hedonism does, is ill conceived, since the cause of the fact that individuals seek pleasure and shun suffering is that they thereby increase their behavioural fitness, which I think it is more well thought out of an ethic to take into account at the very core. As I see it, the ethic of animals therefore trots a final step further in its justification of its intrinsic value than hedonism does.

Filosofimaskinen

Darwin Day 2015

Idag är Darwin Day, en världsomspännande dag för att hylla Charles Darwins bevis för och förklaring till den organiska evolutionen. Bevisen var redan då på 1800-talet oerhört övertygande, och är sedan genetikens uppenbarelse på 1900-talet massivt överväldigande. Förklaringen är det naturliga urvalet, och är en av de viktigaste insikter som någonsin har drabbat en människa. Hur viktig insikten var och hur hårt den tyvärr drabbade Darwin illustreras av hans privata uttalande ”it is like confessing a murder” [citat ur ett brev daterat den 11 januari 1844].

Darwindagen infaller årligen på Darwins födelsedag den 12 februari, men handlar inte om födelsen av en människa utan om den intellektuella mognaden av en art människoapor. Charles Darwin var den första organism som i grund och botten förstod varför organismerna är som de är. Och han förklarade det för oss andra. Och som han gjorde det.

Filosofimaskinen