Politiska ideologier och den pseudonaturliga naturrätten

Av de allmänt kända partiprogrammen i Sverige finns ett som utmärker sig som väsentligt bättre än de andra. Det är Medborgerlig Samlings idéprogram från april 2017.

Bara att få slippa läsa om alla människors påstått lika värde är en fröjd. En annan fröjd är frånvaron av modernt paketerad socialism och andra fördärvligt ’vackra ord’ som de andra partierna till höger och vänster tror är ljuv musik för så gott som alla svenskar. Än finns faktiskt en del anhängare av kapitalism och marknadsekonomi kvar i landet.

Problem finns dock i detta idéprogram. Dessa problem rör framförallt moralfilosofi och politisk filosofi. Medborgerlig Samling talar sig varmt för naturrätten, som är fördarwinistisk och därmed varken baserad på en djup förståelse för människans natur eller för varför individer överhuvudtaget hyser normer och värderingar. Naturrätten är dessutom påstått naturlig, men är egentligen snarare övernaturlig, och är förstås helt överflödig för att motivera partiets politik.

Idéprogrammets första kapitel ”Ideologisk hemvist” inleds med varma ord om både liberalismen och konservatismen. Därefter står:

”Äganderätten - att få råda över sin lagligt förvärvade egendom, få bedriva handel och få njuta frukterna av sitt eget arbete - är […] ytterst betydelsefull i ett fritt samhälle. Friheten ska därtill omfatta alla människor; utfallen av denna frihet kommer dock alltid att skilja sig åt. Medborgerlig Samling står upp för dessa rättigheter. De bevingade orden ur den amerikanska självständighetsförklaringen från 1776 beskriver detta med precision: 

‘We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness.’ ”

Denna gamla mening beskriver dock ingenting med precision. Den innehåller inga ”sanningar”, dess påståenden är allt annat än ”självklara”, människorna är varken skapade ”likadana” eller ”likvärdiga”, och ingen ”Skapare” har ”begåvat” dem med några ”oföränderliga rättigheter”. Hur kan ett modernt politiskt parti citera detta förlegade dravel?

Idéprogrammets första kapitel fortsätter lite längre ned:

”Formuleringen i den amerikanska självständighetsförklaringen hör lika mycket hemma i ett konservativt sammanhang som i ett liberalt sådant. Dess rättigheter har ansetts som naturliga - därav begreppet naturrätt - med rötter tillbaka till antikens Grekland och filosofer som Aristoteles.”

och ännu längre ned:

”Den liberala traditionen och naturrätten föreskriver att det finns värden och rättigheter vilka staten inte har rätt att upphäva, vilka kan gå före de lagar och regler som tillfälligt har instiftats, om de sistnämnda försöker att helt tillintetgöra dessa värden och rättigheter.”

Idén som Medborgerlig Samling försöker torgföra är således att oavsett vilka politiska åsikter som svenskarna i sekler skulle vara demokratiskt överens om, så måste de ändå underkasta sig vissa oföränderliga rättigheter som ingen längre vill ha, eftersom dessa rättigheter skulle vara givna av naturen, trots att ingen biolog någonsin har sett dem. Snacka om odemokratisk konservatism!

Filosofimaskinen

När partier ändrar i sina program och manifest

Sveriges riksdagspartier, som tillsammans besitter den yttersta makten i riket, slarvar en hel del med att förklara de riktigt viktiga ändringarna i sina omsorgsfullt författade partiprogram och valmanifest.

Så här skrev t.ex. Centerpartiet, under namnet ’Bondeförbundet’, i sitt grundprogram 1933:

”Som en nationell uppgift framstår den svenska folkstammens bevarande mot inblandning av mindervärdiga utländska raselement […]”.

När denna formulering togs bort 1946 hade en förklaring till denna f.d. åsikt varit klädsam. Hur kunde Centerpartiet, efter både Hitlers makttillträde och Förintelsen, motsätta sig ovanstående genetiska omkombination? Partiordförande Annie Lööf har ordet. I en debatt i Sveriges Television den 14 maj 2017 sade hon till Jimmie Åkesson att hon inte kommer att sätta sig i en regering med ”ett parti med rasistiska rötter”. Ett parti som går fetbort är således Centerpartiet.

Så här skrev Vänsterpartiet, under namnet ’Kommunistiska partiet’, i sitt valmanifest 1940:

”Freden i Östersjörummet har hittills kunnat upprätthållas tack vare Sovjetunionens fredspolitik, vilken kommit till uttryck bland annat i rysk-tyska pakten, fredsslutet med Finland och utvecklingen i Baltikum. Endast Kommunistiska partiet har kämpat för vänskap och samverkan med Sovjetunionen […]”.

En förklaring till denna f.d. åsikt hade varit på sin plats. Hur kunde Vänsterpartiet hylla Molotov–Ribbentrop-pakten och Stalins efterföljande ockupation av de baltiska staterna?

1936 skrev Vänsterpartiet så här:

”Socialismens överväldigande seger i Sovjetunionen, landet som genomfört världens friaste författning, visar vägen till arbetarklassens seger. Dess konsekventa fredspolitik måste stödjas och den svenska utrikespolitiken inriktas på aktiv medverkan i strävandena att skapa kollektiv säkerhet […]”.

Jaså, hade en pakt med Stalin varit önskvärd i slutet av 1930-talet? Vänsterpartiets valmanifest 1973 avslutas med ett krav på diplomatiskt, politiskt, och ekonomiskt stöd åt Röda khmererna, som i hård konkurrens med Hitler, Stalin, Mao, och andra militanta socialister visade sig vara det förra seklets effektivaste folkmördare. Förklara det, den som kan! Partiordförande Jonas Sjöstedt har ordet.

Ett partiprogram behöver dock inte förkastas enbart till följd av efterklokhet, utan även till följd av motsägelser och bristfällig argumentation. Följande citat kommer alla från Kristdemokraternas principprogram från 1993. Kursiveringarna är mina.

”Rätten till liv, den grundläggande mänskliga rättigheten, ska gälla från befruktningsögonblicket till livets slut. Denna rätt till liv ska skyddas i lag. Lagen ska dock ej innebära en kriminalisering av abort.”

Hur skulle egentligen den lagen kunna formuleras? Att få leva är inte mycket till laglig rättighet om man med uppsåt kan bli dödad utan att ett brott har begåtts.

”De kristna grundvärderingarna har utövat ett starkt inflytande på vår kultur och har spelat en stor roll vid uppbyggnaden av vårt demokratiska samhälle. Skolans verksamhet ska därför vara byggd på den kristna etiken. Det innebär bland annat att skolan i undervisningen ska förmedla normer och värderingar som är förankrade i denna etik.”

Det här är både historieförsköning och kulturrelativism. Blir den muslimska etiken lokalt rätt därför att den har utövat ett starkt inflytande på den lokala kulturen? Vad tyckte Kristdemokraterna på sikt hade varit bäst i den bosniska skolan: muslimsk eller kristen indoktrinering? Varför?

”Samlevnadsundervisningen ska ha helhetssynen på människan som utgångspunkt och vara inriktad på stabila relationer mellan man och kvinna.”

Hur skulle det kunna motiveras för bisexuella elever?

”Kyrkofrid ska gälla.”

Även för terrorister i moskéer? I synnerhet för terrorister i moskéer? Ett införande av kyrkofrid vore en inskränkning av statsmaktens våldsmonopol, och således ett inre angrepp på Sveriges suveränitet.

Trots all ovanstående religiositet, och mer därtill, står följande försäkran:

”Kristdemokraterna är ett icke-konfessionellt parti.”

Vad sekularisering egentligen innebär verkar vara någonting som Kristdemokraterna aldrig har förstått.

Kristna bekännare tänker tokigt. Människor ändrar sig och byts ut. Det är inte så konstigt. Men en förklaring till varför man alldeles nyss predikade homofobi, rasism, anfallskrig, eller folkmord, trots att man inte längre gör det, vore ändå på sin plats. Vad var det som hände och som gjorde att man ändrade sig? Hur såg den faktiska inre och interna argumentationen egentligen ut? Eller saknades den?

Filosofimaskinen

Värdlandsavtalets magstarka motstånd

I förrgår röstade Sveriges riksdag igenom ett samförståndsavtal mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd. Till följd av detta värdlandsavtal kan Sverige, fr.o.m. den 1 juli 2016, administrativt enklare fungera som värdland för militära övningar och operationer ledda av Nato.

Två partier röstade mot värdlandsavtalet, nämligen Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Vänsterpartiet har sina långa och blodröda historiska rötter väl förankrade i kommunismen, och gör i sitt partiprogram alltjämt märkliga utfall mot Förenta staterna. Sverigedemokraterna har sina korta och bruna historiska rötter delvis fastvuxna i nationalsocialismen, och vurmar inofficiellt för mången auktoritär regim, både i Ryssland och i länder som inte hotar Sverige militärt. Dessa två partier är riksdagens enda partier som agerar för ett svenskt utträde ur EU, och som nostalgiskt blickar tillbaka till det nationalistiska och socialistiska folkhemmet, och som av förklarliga skäl aldrig har anförtrotts en plats i Sveriges regering. Till följd av denna deras kommunistiska respektive nationalsocialistiska historia, som dessa två partier dessutom aldrig har gjort upp med, är det minst sagt magstarkt av dem att tacka nej till den lilla militära hjälp som Sveriges nära och fjärran demokratiska frändesländer ändå erbjuder.

Under andra världskriget anföll och ockuperade det kommunistiska Sovjetunionen och det nationalsocialistiska Tyskland flera mindre länder i Europa. En av förutsättningarna för det var Molotov–Ribbentrop-pakten som slöts i augusti 1939 mellan Sovjetunionen och Tyskland. Den innehöll ett hemligt tilläggsprotokoll om hur Centraleuropa skulle delas upp mellan dessa två totalitära och militaristiska socialistdiktaturer. Under andra världskriget ockuperade Sovjetunionen bl.a. Polen, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien och Ungern. Under samma krig ockuperade Tyskland bl.a. Polen, Danmark, Norge, Nederländerna, Belgien, Frankrike, Grekland och Italien. Alla dessa f.d. ockuperade länder är numera medlemmar av Nato, militärt skyddade av framförallt Västeuropas militära befriare Förenta staterna, Kanada och Storbritannien. De mindre ländernas lärdom efter andra världskriget var att demokratierna måste hålla ihop, hjälpa varandra militärt, och framförallt be om fortsatt militärt stöd tvärs över Nordatlanten från det annars traditionellt isolationistiska Förenta staterna.

Ett par mindre länder i Europa drog dock andra och farligt hemmablinda slutsatser av andra världskrigets förlopp. Det finns ett land som till följd av ett beundransvärt militärt försvar varken ockuperades av Sovjetunionen eller Tyskland, trots krig mot båda, och som delvis därför ännu inte har gått med i Nato. Det landet är Finland. Det finns ett annat land som till följd av en mindre beundransvärd kappvändarpolitik, samt omfattande avsteg från sin förljugna neutralitetspolitik, inte ockuperades av Tyskland, och som framförallt p.g.a. socialdemokratiska neutralitetslögner ännu inte har gått med i Nato. Det landet är Sverige.

Att både riksdagens rödaste parti och riksdagens brunaste parti röstade mot värdlandsavtalet med Nato är tyvärr inget att förvånas över. Att Molotov–Ribbentrop-pakten då kom i åtanke är heller inget att förvånas över. Det som däremot är förvånansvärt är att Socialdemokraterna under kalla kriget lyckades så pass väl med sina lögner om Sveriges neutralitet att de nu, när kalla kriget är överspelat, har råkat lura sig själva så pass djupt att de inte lyckas befria sig från dessa lögner. Nu när Socialdemokraterna har övergett sitt kompakta motstånd till både FN, EG och EU, och har slutat vurma för det rödbruna folkhemmet, samt i långvarig regeringsställning har fått ta ansvar för Sveriges säkerhetspolitik, är det hög tid för dem att göra upp med sin mörka historia av att säkerhetspolitiskt ha fört det svenska folket bakom ljuset.

Filosofimaskinen

Om du vill se socialdemokratisk politik, rösta borgerligt!

Det finns en uppenbar risk för att en eventuell rödgrön koalitionsregering 2014–2018, med Löfven som statsminister, kommer att föra en politik som står längre bort från Socialdemokraternas önskemål än vad en eventuell fortsatt borgerlig koalitionsregering, med Reinfeldt som statsminister, kommer att göra. För de väljare som ogillar Miljöpartiets och Vänsterpartiets politik därför att de istället gillar den politik som Socialdemokraterna nu säger sig vilja föra, kan det mycket väl vara mer ändamålsenligt att i det stundande riksdagsvalet rösta på ett borgerligt parti.

Den 17 februari 2010 släppte Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet det politiska manifestet En rödgrön politik för Sveriges relationer med världens länder, i vilket följande står att läsa på sidan 20:

”Vi kräver att USA stänger fängelset på Guantanamo under 2010 och att fångarna får sina fall behandlade i enlighet med de mänskliga rättigheterna. USA är den enda kvarvarande militära supermakten och måste därför ta ledningen i det internationella nedrustningsarbetet. En rödgrön regering kommer att kräva att USA avvecklar sina kärnvapen och militärbaser utanför landets gränser.”

Ingenstans står att en rödgrön regering kommer att kräva att Ryssland avvecklar sina militärbaser i Georgien! Förenta staternas militärbaser i Sydkorea är där på det sydkoreanska folkets begäran; Rysslands militärbaser i Georgien är där trots det georgiska folkets protester. I ärlighetens namn verkar Socialdemokraterna efter detta chockbesked hävda att de med ’militärbaser’ menar ”baser där kärnvapen förvaras”, medan Vänsterpartiet hävdade att det godkända manifestet är vad de rödgröna kom överens om. Hursomhelst bjuder denna politiska kompromiss på en föraning om vad som kanske väntar vid rödgröna regeringsförhandlingar.


Filosofimaskinen

Feministiskt initiativ och jämställdhetens onödiga kostnad

Feministiskt initiativ har nyligen firat framgångar, framförallt i EU-valet, men även i opinionsundersökningar inför riksdagsvalet. Men vad står egentligen detta parti för?

Jämställdhet i Feministiskt initiativs tappning kommer med en fruktansvärt hög kostnad, en kostnad som enligt vår uppfattning vore onödig och som vi tror att många av dess väljare är omedvetna om. Feministiskt initiativ vill nämligen verka för en långt utökad statlig kontroll av hela samhället på ett sätt som har totalitära drag. Vi är nog många som istället tycker att ökad jämställdhet vore en vinst snarare än en kostnad.

Alla nedanstående citat är axplock tagna från partiprogrammet För en feministisk politik, som är Feministiskt initiativs gällande partiprogram, och som antogs 2013.

”B. Ekonomi för en hållbar utveckling”

B1: ”Fi ska verka för att alla genomgripande reformer på samtliga politiska nivåer ska innehålla konsekvensanalyser utifrån ett maktperspektiv.”

Feministiskt initiativ verkar vilja öka byråkratin i kommunerna, landstingen och staten, vilket kanske inte låter så farligt i sig, men är toppen av ett kommande vänstervridet isberg.

”C.3 Lön och anställningsvillkor”

C28: ”Fi ska verka för att principen om ’lika lön för likvärdigt arbete’ ska gälla. För detta krävs en nationell arbetsvärdering som förmår jämföra arbetsuppgifter över gränserna för olika sektorer och över den stora könsbarriären på arbetsmarknaden.”

Feministiskt initiativ verkar vilja att staten ska värdera hur mycket varje arbetsinsats är värd, istället för att låta marknaden värdera arbetsinsatserna utifrån invånarnas individuella värderingar. Detta förslag från Feministiskt initiativ är rent ut sagt planekonomiskt, och skulle inte bara bädda för ständiga och kostsamma konflikter, utan framförallt en högre arbetslöshet och ett minskat fritt företagande.

C30: ”Fi ska verka för 6 timmars arbetsdag för alla med bibehållen [månads]lön.”

Feministiskt initiativ vill ge både den offentliga sektorn och det fria företagandet en enorm kostnadsökning. Detta skulle minska företagens internationella konkurrenskraft, vilket i längden skulle gå ut över hela den svenska ekonomin. Varför är det så ovanligt att verka för 6 timmars arbetsdag med bibehållen timlön istället för med bibehållen månadslön?

C33: ”Fi ska verka för en lag som gör företag ansvariga för hur underleverantörers personal behandlas.”

Feministiskt initiativ verkar vilja försvåra ännu mer för företag genom att hålla dem ansvariga för hur andra företag behandlar sin personal. Handeln mellan företagen skulle därigenom försvåras, vilket vore ytterligare ett slag mot det fria företagandet.

”I.2 Sport och fritid”

I29: ”Fi ska verka för att alla bidrag som ges via skattemedel ska kontrolleras så att lika mycket pengar går till tjejer som till killar.”
I30: ”Fi ska verka för att föreningar ska genusgranskas. Det är inte försvarbart att bedriva föreningsverksamhet som snedfördelar sina resurser i relation till könen.”

Feministiskt initiativ verkar vilja öka jämställdheten i föreningslivet, men det är oklart hur. Om kvinnor skulle utöva föreningsliv i större utsträckning än män, skulle ändå könen som grupper få lika mycket bidrag och resurser, så att en kvinna i medeltal skulle få mindre än en man? Om inte, varför skriver inte Feministiskt initiativ att bidragen och resurserna bör individualiseras, likt den befintliga skolpengen?

Vad som dock knappast är oklart är Feministiskt initiativs höga aktning för kontroll och byråkrati.

”J.1 Klimat, energi och transporter”

J24: ”Fi ska verka en förändring [sic] i priser så att det alltid är billigare att åka tåg än ta bil [sic] eller flyg inom Sveriges gränser.”

Feministiskt initiativ verkar vilja ha ännu mer av subventioner, skatter eller inskränkningar i den fria prissättningen.

Mellan Malung och Torsby är bilvägen 85 km lång, vilket inte ens är tjugo procent längre än fågelvägen. För att åka tåg mellan Malung och Torsby krävs en sträcka på 435 km, förbi både Borlänge och Karlstad, vilket är sex gånger så långt som fågelvägen, och mer än fem gånger så långt som bilvägen. Där har Feministiskt initiativ något att bita i!

”L. Politikens organisering”

L2: ”Fi ska verka för att minska avståndet mellan politiker och väljare genom att införa en återkommande arbetspraktik för politiker. I denna praktik ska såväl traditionella kvinno- och mansyrken som betalt och obetalt arbete ingå.”

Feministiskt initiativ verkar vilja tvinga ut politiker på olika arbetsplatser. Under den maoistiska så kallade kulturrevolutionen i Folkrepubliken Kina tvingades människor ut på landsbygden för att omskolas av kroppsarbete. Efter det gick Gudrun Schyman, som numera är talesperson för Feministiskt initiativ, med i Marxist-leninistiska kampförbundet, som trots sitt namn var starkt influerat av maoismen. Denna galenskap var förödande, och nu, efter så lång tid, dyker ett liknande förakt upp igen.

”Q.2 Feministisk politik i EU”

Q41: ”Fi ska verka för att det ska vara billigare att åka tåg än flyga eller åka bil inom Europa.”

Feministiskt initiativ verkar inte vara nöjt med att kontrollera marknaden i Sverige. Det övriga Europa får inte heller komma undan regleringarnas synliga hand och långa arm.

Q42: ”Fi ska verka för att ett program skapas för att finansiera för att analysera [sic] och omskola män så att de ändrar sitt konsumtions- och transportmönster för att gagna klimat och en hållbar utveckling.”

Feministiskt initiativ vill omskola män, utan att nämna kvinnor. Det här med att omskola är inte så lite belastat efter världskommunismens illdåd, fast det verkar Feministiskt initiativ varken tycka eller känna. Visst finns det könsskillnader, men eftersom det säkert finns åtminstone en del kvinnor med skadliga konsumtions- och transportmönster, varför inte på jämställt vis byta ut ordet ’män’ mot ’människor’?


Överlevnadsmaskinen och Filosofimaskinen

Miljöpartiets solidaritet med tuberkelbakterien

Miljöpartiet verkar ogilla den dödliga sjukdomen tuberkulos, d.v.s. TBC, men verkar älska dess orsak tuberkelbakterien. Hur går det ihop?

I Miljöpartiets senaste och gällande partiprogram från 2013 står att läsa i avsnittet ”3.2 Biologisk mångfald”, i första stycket:

”Vi anser att allt levande har ett egenvärde oavsett dess nytta för människan.”

Tuberkelbakterier lever. Men de är onyttiga för människan.

I Miljöpartiets näst senaste partiprogram, som är från 2005, står att läsa på sidan 2 i avsnittet ”Ekologisk insikt”:

”Vi anser att allt liv har ett värde i sig, oberoende av dess nytta för människan.”

Det är samma fatala idé. Tuberkelbakterien har tydligen ett egenvärde trots sitt negativa värde för människan, och borde följdriktigt skyddas inte bara från utrotning utan även från decimering!

I Miljöpartiets tredje senaste partiprogram, som är från 2001, står att läsa på sidan 5 i avsnittet ”Vår världsbild”:

”Varje art och varje del i det ekologiska systemet har ett egenvärde, oavsett sin nytta för människan.”

Tänk om det dödliga viruset HIV är en del i det ekologiska systemet! I sådana fall är det kanske tur att Miljöpartiet inte har makten i södra Afrika, där HIV sprider sig okontrollerat och har gett upphov till en katastrofal AIDS-epidemi.

Fast Miljöpartiet verkar faktiskt inte vilja döda människor. I sitt gällande partiprogram står t.ex. att läsa i avsnittet ”5.5 Hälso- och sjukvård”, i nionde stycket:

”En av grundprinciperna i vården är att ingen patient ska komma till skada.”

Men hur går det här ihop? Svaret är att det inte gör det. Det går helt enkelt inte ihop. Miljöpartiet är som du ser ett populistiskt och antiintellektuellt parti. Det sitter fast i sin egen rävsax. Antingen så både stödjer Miljöpartiet mänsklighetens globala kamp mot TBC och tycker att andra organismer inte längre har ett egenvärde utan bara har ett värde för människan, eller så stödjer inte Miljöpartiet mänsklighetens globala kamp mot TBC.

Miljöpartiet, var god välj.

Det här är inget hårklyveri. Det är heller ingen obetydlig fråga. Utrotningspolitik bör inte bedrivas lättvindigt. Om Miljöpartiet skulle tycka att andra organismer inte längre har ett egenvärde utan bara har ett värde för människan, så skulle det vara en revolution för partiet, och kunna leda till en oanad snöbollseffekt.

Intressant nog är den etiska fitnessismen lösningen på Miljöpartiets problem.

Det som enligt fitnessismen är värdefullt i sig är överlevnad. För oss fitnessister är överlevnaden i längden av livet på jorden det övergripande politiska målet, eftersom vi människor delar beteendegener med individer av andra djurarter och är biologiskt beroende av livet på jorden som helhet. Långsiktigt hållbar utveckling följer direkt ur fitnessismens riktighetskriterium, men inte att allt levande skulle vara värdefullt i sig. Livsfarliga bakterier dödar vi utan samvetskval.



Filosofimaskinen