Visar inlägg med etikett förnekelse. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett förnekelse. Visa alla inlägg

2015-11-14

The True Horror of Religion and the Threat from Within

Speaking about ‘divine command theory’ and some “religious people”, “who are blowing themselves up, convinced that they are agents of God’s will”, neuroscientist Sam Harris has insightfully said that:
“[T]his, to me, is the true horror of religion: It allows perfectly decent and sane people to believe by the billions what only lunatics could believe on their own.”
There certainly is something special about religion. It alone makes what still seems to be a majority of all humans appear to be lunatics, in at least some respects. It’s often obsessed with valued texts giving homage to the wholesale killing of humans and with the practice of having telepathic contact with a psychopathic imaginary friend. Who’s not afraid of that combination?

What every Western democracy across the planet, from Canada and Australia to France, which yesterday evening was yet again militarily attacked by religion from within, needs to acknowledge, is that, through the centuries, it’s been shaped by secular movements. The Renaissance in the 15th century, the emergence of capitalism in the 16th century, the scientific revolution in the 17th century, the Enlightenment in the 18th century, and the democratization in the 19th and 20th centuries, were all secular movements. These movements have all pushed back the immense might of religion. But, as always, every Western democracy is still threatened from within by the persistent and lethal religious virus.



Filosofimaskinen



2015-09-30

Den livsomfattande biologin och den avhumaniserande biologifobin

Uttryck som t.ex. ’biologisk förälder’ och ’biologiska könsskillnader’, med den underförstådda betydelsen ”genetisk förälder” respektive ”genetiska könsskillnader”, förekommer alltför ofta. Hur kommer det sig att dessa felaktiga uttryck alls förekommer?

Ett barn skulle kunna ha ett par juridiska föräldrar, d.v.s. formella vårdnadshavare som har rätten i sina händer, ett annat par sociala föräldrar, d.v.s. praktiska vårdnadshavare som har omvårdnaden i sina händer, och ett tredje par genetiska föräldrar. Det är alltså dessa genetiska föräldrar som ofta kallas för ’biologiska föräldrar’, som om biologi endast vore genetik. Men genetiken är ju bara en del av biologin, som innefattar både arv och miljö. Hur kan någon glömma eller vilja dölja det? I det biologiska föräldraskapet, som vi kan studera hos bl.a. däggdjuren i naturen, ligger ju inte bara det genetiska ursprunget, utan även den praktiska omvårdnaden! Kan det finnas några som vill slippa påminnas om den allomfattande biologin, läran om livet, läran om hela livet, i all sin mångfald och komplexitet? Ja, o ja, ty vi lever i en tid av biologifobi. Fobin mot biologin är något så märkligt som en skräck för läran om livet, som är det värdefullaste vi har. Det är en skräck som föranleder ett förnekande. Och denna skräck verkar framförallt komma från de biologifobiska ideologierna.

Att socialismen i allmänhet, och kommunismen och nationalsocialismen i synnerhet, utgår från existensen av en genuint altruistisk människa, som inte alls drivs av egoistiska incitament, är inget mindre än ett förnekande av biologin. Att religionerna i allmänhet, och kristendomen i synnerhet, påstår att människans uppkomst är planerad och avsiktlig är heller inget mindre än ett förnekande av biologin. Att feminismen i allmänhet, och genusvetenskapen och likhetsfeminismen i synnerhet, påstår att människans genetiska könsskillnader enbart innefattar sexualorganen i underlivet är heller inget mindre än ett förnekande av biologin. Att i total avsaknad av hållbara argument förneka etablerad naturvetenskap på rent ideologiska grunder är en ytterst extrem och drastisk åtgärd som för mig luktar panik och skräck.

Ett språkbruk som insinuerar att biologin skulle vara ett snävt ämne, ett ämne som långt ifrån är den allomfattande lära om hela livet som det egentligen är, är ett led i ett försåtligt och ideologiskt farligt avbiologiserande av vårt tänkesätt. Och det som är avbiologiserande är avhumaniserande, eftersom även vi människor är organismer. Vi får inte låta kommunisterna, de kristna eller likhetsfeministerna bildligt eller bokstavligt ändra på vad det är att vara människa.


Filosofimaskinen


2015-08-30

Tanketabun och statligt feltänkande

Skolverkets publikation Betygsboken 2 – om betygskriterier i ett nytt betygssystem för gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning är ett två decennier gammalt historiskt dokument över statligt feltänkande. Att den svenska staten, genom sin myndighet Skolverket, överhuvudtaget kunde publicera ett så pass förvirrat dokument borde vara svårt att förstå, men är tyvärr precis det som vi luttrade medborgare har behövt vänja oss vid i landet som har religion och etnicitet som sina främsta tanketabun. Till vår välmenta statsmakt vill jag framföra att mörkermän och mörkerkrafter inte bäst möts med dunkelt tänkande och intellektuell förvirring, utan med tankeskärpa och intellektuell hederlighet.

kapitlet Religionskunskap står på sidan 48 att ett av de nationella betygskriterierna för betyget Godkänd i kursen Religionskunskap A var att: ”Eleven uttrycker viss tolerans gentemot andra synsätt.” Motsvarande betygskriterium för betyget Väl godkänd står på sidan 49, och var att: ”Eleven uttrycker tolerans gentemot andra synsätt.” Under underrubriken Kommentar till toleransbegreppet på sidan 60 avslutas kapitlet med följande hela stycke på sidorna 61–62:
”Ett av tecknen på att en elev har uppnått godkänd-nivån (det att han visar ’viss tolerans’), är att han har börjat inse vikten av att man inte skall försöka hindra eller försvåra för en annan grupp att utöva sin tro och kultur. Ett minimum av tolerans innebär att en person, även om hon för egen del ogillar en viss åskådning eller kultur, inser värdet av att alla grupper har rätt till och får möjlighet att hålla fast vid och utveckla sin religiösa, kulturella eller etniska identitet.”
Hur bör detta stycke rimligtvis tolkas? Jo, bl.a. på så sätt att varje elev som ville bibehålla den svenska lagen som förbjuder kvinnlig könsstympning omöjligen kunde få ett godkänt betyg i kärnämneskursen Religionskunskap A. Överdrivet formulerat förväntar jag mig att finlandssvenska läsare nu sitter med öppen mun i förvåning, medan rikssvenska läsare bara gäspar av statlig skåpmat.

Globalt förekommer ett vidrigt förtryck av kvinnor. Globalt förekommer ett vidrigt förtryck av afrikaner. Kan vi inte göra mer än så här för att stå upp för de förtryckta människornas rätt till ett liv utan tortyr och stympning? Nog har jag länge misstänkt att byråkraterna på Skolverket domineras av vänsterpartister, men Vänsterpartiets värderingskontradiktioner får inte bli Sveriges. Om statsmakten bestämde att gymnasister inte ens kunde få godkänt i alla kärnämnen utan att vilja tillåta kvinnlig könsstympning, varför tillät inte statsmakten själv kvinnlig könsstympning? Om statsmakten fortsätter att hålla kvinnlig könsstympning förbjuden, varför lät den inte gymnasister tycka att kvinnlig könsstympning skulle vara förbjuden?

Varför kan inte Sverige helt enkelt stå upp för sunda värderingar? Varför kan vi inte kritisera och stävja inte bara nationalsocialister och kommunister vilka strävar efter att få folkmörda, utan även religiösa fundamentalister och biologiförnekare vilka i total avsaknad av hållbara argument strävar efter att få tortera och stympa? Tydligen därför att de religiösa fundamentalisterna och biologiförnekarna är marginaliserade i vårt samhälle. Men är det inte bra att de inte har mer makt och inflytande? Och är inte nationalsocialisterna och kommunisterna också marginaliserade? För egen del tycker jag att det vore både sexistiskt och rasistiskt att tillåta kvinnlig könsstympning, och att det är motsatsen till sexism och rasism att kritisera och stävja sådan tortyr och stympning. 


Filosofimaskinen


2014-10-17

Hur svårt är det inte att tro! Frågor och svar om Gud

Jag förundras över hur det verkar vara möjligt för vissa personer att upprätthålla en Gudstro. Jag förundras inte därför att Gudstron skulle vara någonting bra, ty det är den verkligen inte, utan därför att den rimligtvis är så intellektuellt svår att upprätthålla.
Hur många Gudar finns i universum? Monoteisterna svarar en (1). Ateisterna svarar noll (0). Gud är en entitet som kan planera, kan hysa avsikter, i högsta grad är medveten, således är en person, men som inte är en människa, utan som är övernaturlig, d.v.s. kan bryta mot naturlagarna. För att vara Gud måste en entitet ha haft en avgörande och direkt inverkan på universums skapelse, samt vara övernaturligt vetande och mäktig. Så säger i alla fall monoteisterna. Ateisterna däremot behöver ingen Gudsuppfattning. En person som tror på naturvetenskapen, varken mer eller mindre, är ateist.

Fråga 1 Tankefel
När jag frågar en monoteist vad jag som ateist gör för fel – på vilket sätt jag tänker fel när jag ur mina observationer av universum inte drar slutsatsen att Gud finns – så får jag alltid ett av två svar.

Svar 1.a) Religiös pseudoempirism
Felet jag gör är att jag inte ser Gud, trots att Gud finns här för alla att se. Den här monoteisten hävdar således att naturvetenskapen egentligen kan observera Gud, men inte rapporterar sina observationer eller kanske inte ens vill öppna sina ögon. Egentligen borde därför naturvetenskapen vara monoteologisk. Egentligen borde det stå om Gud i läroböckerna i biologi och kemi, och framförallt fysik. Den här varianten av monoteism borde således gå att utbilda bort, såvida monoteismen som tankevirus inte gör sina smittbärare obildbara. Ingen har stoppat monoteisterna från att bedriva naturvetenskap, förutom dem själva, men ändå misslyckas de kapitalt med att påvisa några som helst direkta eller ens indirekta observationer av sin kära låtsasvän.

Svar 1.b) Religiös pseudorationalism
Felet jag gör är inget. Den här monoteisten, till skillnad från den förra, hävdar att Gud helt enkelt inte har velat avslöja sin existens för just mig. Några monoteister har faktiskt sagt att jag ändå kommer att brinna i det så kallade helvetet. Otur för mig. Gud är helt enkelt inte rättvis. I takt med naturvetenskapens landvinningar drabbas oturligt nog en allt större andel av de arma människorna av Guds omotiverade och människohatande blygsel. Så jag kan med gott samvete fortsätta vara ateist, som om ateismen vore ett val, istället för den intellektuella nödvändighet som den är. Den metod som Gud använder sig av för att tillkännage sin existens är alltid telepatisk direktkontakt, eller snarare bristande skepticism hos den arma mottagaren. Monoteismen som tankevirus hallucinerar.

Fråga 2. Miljöförändring
När jag frågar en protestantisk monoteist, som varken talar spanska eller arabiska, vilket modersmål som hon hade haft om hon i späd ålder hade adopterats bort till en spanskspråkig och katolsk familj i Latinamerika, eller en arabiskspråkig och muslimsk familj i Mellanöstern, så får jag alltid samma svar. Men om jag istället frågar om hon hade haft en annan Gudstro så får jag alltid ett av två svar.

Svar 2.a) Religiös pseudoontologi
Trots att hon hade talat spanska eller arabiska så hade hon ändå blivit protestant, icke-katolik och icke-muslim. Sådana svar har jag faktiskt fått; bl.a. en medlem i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, av alla svår-universaliserbara väckelserörelser, påstod att hon hade upprättat samma Gudstro i samma väckelserörelse även om hon i späd ålder hade blivit bortadopterad till andra sidan jorden. Här brukar debattens åhörare inte längre kunna låta bli att dra lite på mun.

Svar 2.b) Religiös pseudoepistemologi
Hon hade inte bara talat spanska eller arabiska, utan hade även varit katolik eller muslim. Vad är det i sådana fall som talar för att just den här fjärde monoteisten har rätt i sin protestantism, icke-katolicism och icke-islam? Är det inte möjligt att göra likadana observationer av universum i Latinamerika och Mellanöstern? Eller är det otur i den telepatiska direktkontakten nu igen? Den här fjärde monoteisten är som du snart kommer att få se inte den enda monoteisten som kapitulerar sin Gudstro.

Svarskombinationerna
Särdeles misslyckat blir det när en och samma monoteist svarar på båda frågor. Var och en av de tre kombinationerna 1.a) tillsammans med 2.a), 1.a) tillsammans med 2.b), och 1.b) tillsammans med 2.a) är synnerligen olycklig.
Svar 1.a) är svårförenligt med 2.a), ty om Gud finns för alla att se, så borde inte rätt arvsanlag krävas för att se Gud.
Svar 1.a) är svårförenligt med 2.b), ty om Gud finns för alla att se, så borde inte en adoption göra någon blind för Gud.
Svar 1.b) är svårförenligt med 2.a), ty om rätt Gudstro kräver Guds välvilja, så borde inte rätt arvsanlag krävas för att se Gud.
Kvar står då kombinationen 1.b) tillsammans med 2.b). Denna kombination är inte bara en ännu större kapitulation av Gudstron, utan är det yttersta uttrycket för monoteologisk relativism.

Fråga 3. Falsifierbarhet och hypotetisk empiri
När jag frågar en monoteist vad han skulle behöva vara med om – vilka empiriska erfarenheter han skulle behöva göra – för att han skulle överge sin Gudstro, så får jag alltid samma svar. Själv säger jag att jag skulle överge min ateism om en entitet, som var en person som kunde bryta mot naturlagarna, samt var orimligt vetande och mäktig, från ingenstans materialiserade sig framför oss. Entiteten skulle veta vilka vilda djur som jag ensam ute i naturen senast såg i min kikare, och skulle skicka mig välmående till Saturnus ringar och tillbaka i ett nafs.

Svar 3. Religiös redundans och tomhet
Monoteisten svarar dock, efter att ett tag ha stött och blött denna centrala fråga för första gången, att ingenting skulle få honom att överge sin Gudstro. Oavsett vad han skulle vara med om, oavsett vilka empiriska erfarenheter som han skulle göra, så skulle han fortsätta att tro på Gud. När jag då påpekar att hans Gudstro därför inte har något empiriskt innehåll – inte har någon koppling till det universum som vi kan observera – och därför är tömd på innebörd och mening, så infinner sig den långa tystnaden, den totala kapitulationen.

Filosofimaskinen


2014-09-02

Har alla människor lika värde?

Det är uppenbart att tesen om alla människors lika värde tolkas olika, men den borde rimligtvis innebära att alla människor har exakt lika värde utan att vara värdelösa. Det lika människovärdet är således inte noll (0), utan ett tal större än noll, förslagsvis exakt ett (1).

Inom filosofin är den upplevelse som är mest slående för oss upplevelsen av att noggrant fundera över en fråga och komma fram till en helt annan uppfattning än vad vi först hade i frågan, i synnerhet då denna nya uppfattning är okonventionell.

1. Vaser värda olika mycket

Tänk dig att du blir förevisad två likadana ogenomskinliga lådor. I varje låda finns en fysikalisk kropp. Den ena kroppen betecknas ’A’ och den andra ’B’. Du får veta att var och en av de båda kropparna är en värdefull vas tagen från din stora vassamling, samt att vasen A är mycket värdefullare än vasen B enligt dels tidigare utförda professionella värderingar och dels dina egna tidigare offentliggjorda personliga omdömen.

Du får därefter veta att du måste låta förstöra en av lådorna inklusive dess vas. Slutligen kommer du att få tillbaka vasen i den andra lådan.

Vilken vas låter du bevara, A eller B? Vi misstänker starkt att du väljer att bevara A. Vi hävdar att det demonstrerar en nödvändig (men inte tillräcklig) innebörd av begreppet ’värde’:
Om den fysikaliska kroppen A har ett större värde än den fysikaliska kroppen B, och vi kan bevara en och endast en av de båda kropparna, så är det förnuftigt och rätt att bevara A.
Vi hävdar också att du genom att välja att bevara vasen A demonstrerar din värdering att vasen A är värdefullare än vasen B.

Att hävda att kroppen A är klart mest värd och sedan välja att förstöra A vore oförnuftigt och orätt. Att hävda att kroppen A är klart mest värd och sedan singla slant om vilken av de båda kropparna som ska förstöras vore också oförnuftigt och orätt. Om du inte håller med om det, vänligen formulera din förklaring till din invändning innan du läser vidare!

2. Vaser värda exakt lika mycket

Tänk dig istället att lådorna är genomskinliga samt att vasen A är exakt lika värdefull som vasen B enligt dels professionella värderingar och dels ditt eget personliga omdöme. I detta fall hävdar vi att det är oviktigt för dig vilken vas som du väljer att bevara. Du kan lika gärna låta slumpen avgöra vilken av vaserna som ska bevaras. Du är inte skrämd av, eller ens negativt inställd till, tanken på att låta slantsingling avgöra vilken vas som ska bevaras. I detta fall kan du demonstrera din värdering att A och B är exakt lika värdefulla genom att singla slant.

Att hävda att kropparna A och B är exakt lika värdefulla och samtidigt hävda att det är viktigt att välja att t.ex. A ska bevaras vore oförnuftigt och orätt. Att vägra låta slumpen avgöra vore att demonstrera att du egentligen värderar den ena kroppen högre än den andra. Om du inte håller med om det, vänligen formulera din förklaring till din invändning innan du läser vidare!

Sammanfattningsvis hävdar vi följande:
Om kroppen A är mer värd än kroppen B, och vi kan bevara en och endast en av de båda kropparna, så är det förnuftigt och rätt att bevara A.
Om kroppen A är exakt lika mycket värd som kroppen B, och vi kan bevara en och endast en av de båda kropparna, så är det oviktigt vilken av de båda kropparna som vi bevarar, vilket vi kan demonstrera genom att låta slumpen avgöra vilken av de båda kropparna som vi bevarar.
Om vi kan bevara en och endast en av de båda kropparna A och B, och det är viktigt att vi bevarar A, så demonstrerar vi att vi värderar A högre än B.

3. Människor värda mycket

Tänk dig att du är den enda läkaren på en överbelastad akutmottagning. Två mycket svårt skadade men levande mänskliga patienter anländer samtidigt till mottagningen. Vi betecknar den ena patienten ’A’ och den andra ’B’. Båda patienter är medicinskt oerhört lika; de har bl.a. samma ålder, kroppskonstitution, och framförallt samma slags akuta och fatala skada. Om du lika mycket försöker rädda båda patienter, så kommer med säkerhet båda att dö. För att kunna rädda en av patienterna till livet, vilket du kan göra, måste den andra patienten lämnas att dö. Beslutet är ditt, men oavsett hur du prioriterar så kommer du inte att straffas för ditt val.

Fast du har faktiskt mer information om de båda patienterna. De är nämligen båda välkända, var och en på sitt sätt:
Patient A är en ung nobelpristagare, som arbetar med att finna ett allmänt botemedel mot cancer, och anses ha en större chans än någon annan att lyckas med det.
Patient B är en ung, på glasklara bevis och eget erkännande livstidsdömd, samt förrymd, massmördare, som har hotat med att fortsätta kidnappa och mörda barn.
Vilken patient låter du överleva, A eller B? Vänligen formulera din motivering till ditt val! Förresten har du en slant i fickan, varför du snabbt kan låta slumpen avgöra.

Vi misstänker att du väljer att bevara patient A. De som väljer att låta patient A överleva demonstrerar att de egentligen förnekar tesen om alla människors lika värde.

Att hävda att alla människor är lika inför lagen och bör så vara, är fullt förenligt med att förneka tesen om alla människors lika värde. Juridik är inte samma sak som normativ etik; juridisk rätt är inte detsamma som moraliskt rätt.

Att hävda dels att alla människor har lika värde och dels att patient A bör räddas eftersom det skulle ha bäst konsekvenser för andra människor, är kontradiktoriskt. Att hävda att patient A bör räddas innebär rimligtvis att hävda att i vilken utsträckning en människa mördar eller räddar andra människor till livet påverkar denna människas värde.

Vi har mött personer som har sagt sig vilja bevara patient B! De har varit religiösa, och tyckt att det vore bättre att B fick möjlighet att före döden ångra sina synder. En falsk verklighetsuppfattning kan uppenbarligen ha dåliga konsekvenser.

Att låta slantsingling avgöra känns fel för de flesta som vi har mött. Med sina känslor och hypotetiska handlingar visar de att de egentligen inte tror på tesen om alla människors lika värde, fast de tycker att den känns bra att bekänna sig till. Detta hyckleri är ständigt uppenbart. Människor överöser sina egna barn med resurser som de inte skulle drömma om att ge främlingar. Egentligen leder tesen om alla människors lika värde till opartisk altruism, att hämningslöst bjuda främlingar på sina egna resurser tills en mänsklig utjämning har uppstått globalt. Vad vi menar är att opartisk altruism följer av en tillämpning av tesen om alla människors lika värde, inte bara av att den känns bra att bekänna sig till.

4. Ojsan

Om alla människor skulle ha värdet exakt 1, vad skulle en schimpans ha för värde? 0,2174897? Skulle alla schimpanser ha exakt lika värde? Vad skulle en framtida korsning mellan människa och schimpans ha för värde? Vad skulle ett inflyttningsklart sjukhus ha för värde? 1,6588? Tänk om det skulle bero på sjukhusets egenskaper! Är inte ett handikappanpassat sjukhus mer värt än ett som inte är det, allt annat lika? Är inte rent dricksvatten mer värt än förorenat, allt annat lika? Vad skulle all världens inspelade musik ha för värde? Vad hade Ralf Hütter för värde när Kraftwerk påbörjade inspelningen av Die Mensch-Maschine? Vad hade Anders Behring Breivik för värde när han påbörjade sin resa från Oslo till Utøya? På den ön var han direkt orsak till människovärdesändringen minus sextionio (−69). Vad skulle en massmördare i färd med att mörda två kvinnor, som var och en är höggravid med tvillingar, ha för värde? 1? 1 minus 2, d.v.s. −1? 1 minus 6, d.v.s. −5?

Hur mycket och länge är vi svenskar dömda att tänka galet till följd av ett översättningsfel? Det engelska ordet ’dignity’ betyder ’värdighet’. Inte ’värde’! Så här lyder den första satsen av Artikel 1 i den officiella texten på engelska till Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna:
All human beings are born free and equal in dignity and rights.”
Så här lyder den till FN skickade svenska hemmasnickrade översättningen, godkänd av Sveriges dåvarande regering:
”Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter.”
Ojsan.



Människomaskinen och Filosofimaskinen


2014-08-07

Svenska kyrkans skolavslutningar och förnekande av biologin

Under 1990-talet tryckte Svenska kyrkan upp ett par miljoner exemplar av Lilla boken om kristen tro, och delade ut dem kostnadsfritt till hundratusentals hushåll i Sverige. Avsnittet Underbart och underligt, på sidan 6, lyder i sin helhet så här:
”Den tid är långt borta då man menade att vetenskapen gjorde Gud överflödig. Tanken [sic] att blinda naturkrafter skulle kunna koppla samman de 2 000 enzymer som livet är beroende av, är lika sannolik som att slå 50 000 sexor i följd med en tärning. Eller att en tornado som blåser genom ett skrotupplag slumpmässigt skulle åstadkomma en Boeing 767.
Med ett nyfött barn i famnen, när man räknar fingrar och tår, fylls man av förundran över livet. När man går från långvårdsavdelningen där någon dött känner man att det måste finnas något mer.”
I oförstånd förnekar således Svenska kyrkan existensen av darwinismens naturliga urval. Svenska kyrkan vägrar alltjämt att korrigera denna folkförvillelse, och är uttryckligen en kyrka vars tro är bevisbart falsk. Den hävdar indirekt att biologiundervisningen i Sveriges grundskolor, gymnasieskolor och högskolor i grunden är felaktig, men vill inte ge sig in i en argumentation om det. Om den istället hade förnekat Förintelsen så hade kanske medlemsraset och skolornas upprördhet varit större. Hur som helst är Svenska kyrkan en organisation som är intellektualismens, vetenskapens och skolans självpåtagna motståndare.

Sveriges borgerliga regering meddelande i förrgår att den föreslår att konfessionella inslag ska bli tillåtna under skolavslutningar i kyrkan. Utbildningsdepartementet skrev den 5 augusti 2014, i pressmeddelandet Skolavslutningar i kyrkan tillåts (vilket är en märklig rubrik eftersom skolavslutningar i kyrkan inte är förbjudna), att:
”Eleverna får dock inte känna sig tvingade att delta aktivt i inslag med konfessionell prägel, t.ex. bör de inte uppmanas att aktivt delta i bön och trosbekännelse bör inte förekomma. Vidare ska eleverna kunna avstå från att delta i hela den aktivitet där det konfessionella inslaget ingår.” [Min kursivering]
Särskilt ordet ’aktivt’ rimmar mycket illa med den nuvarande skollagen, som i tre på varandra följande stycken i första kapitlet lyder:
”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
6 § Utbildningen vid en skolenhet eller förskoleenhet med offentlig huvudman ska vara icke-konfessionell.
7 § Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke-konfessionell.”
I framtiden accepterar således Sveriges regering att elever som inte avstår från hela sin skolavslutning känner sig tvingade att inaktivt delta i inslag med konfessionell prägel, och att de uppmanas att inaktivt delta i bön. Fy Fan! Varför inte skicka eleverna till väckelse- och förintelseförnekarmöten?

Med ett nyfött barn i famnen, när man räknar fingrar och tår, fylls man av beundran för livet, i synnerhet av det naturliga urvalet, som vi alla kan tacka vår existens för! När man går från långvårdsavdelningen där någon har dött känner man saknad, eftersom en individs liv inte fortsätter efter dess död. Om du är osäker på detta faktum, vänligen studera läran om livet, d.v.s. biologi.


Filosofimaskinen