När jag i Sverige började studera historia på universitetet hölls introduktionsföreläsningen av en marxistisk professor som hade doktorerat på andra världskriget. Syftet med denna min allra första högskoleföreläsning var att förklara den kvalitativa skillnaden mellan historieundervisningen på gymnasieskolan och på högskolan. Det historiska exempel som professorn genomgående uppehöll sig vid var frågan om vilket datum som andra världskriget började. Han hävdade att man på gymnasiet utan problematisering fick lära sig att det var den 1 september 1939, då Tyskland invaderade Polen, men att denna uppfattning i högsta grad kunde ifrågasättas, och att kännetecknande för högskolan var just problematisering. Så långt var jag eld och lågor över att äntligen ha fått börja på universitetet. Professorn hävdade att det krig som började den 1 september 1939 inte var ett världskrig redan den första dagen, men kanske blev det den 6 december 1941 [sic], då han felaktigt påstod att Japan direkt från inhemska flygfält anföll Förenta staterna genom luftangreppet på flottbasen Pearl Harbor.
Mina invändningar mot hans resonemang var bl.a. att trettioåriga kriget inte var trettioårigt redan sitt första kalenderår 1618, men att trettioåriga kriget ändå började 1618, och att alla de där striderna fram till sommarhalvåret 1945, vilka aldrig avbröts av något globalt vapenstillestånd, och vilka på världshaven tillsammans med flertalet världsdelar dödade tiomiljontals människor, bör betraktas som ett och endast ett krig, lämpligtvis med ett och endast ett namn, förslagsvis ’andra världskriget’. När det väl började visste ingen med säkerhet att det skulle bli ett världskrig, nästan lika lite som att någon visste att trettioåriga kriget skulle bli trettioårigt redan 1618, men det bör ändå ha ett och endast ett namn. Utöver att demonstrera högskolans låga intellektuella nivå, så demonstrerade därvid professorn hur man genom att uppehålla sig på grundskolenivå kan låta en riktig högskoleproblematisering gå om intet. Andra världskriget började nämligen rimligtvis den 7 juli 1937.
I den numera traditionella västerländska historieskrivningen får man mycket riktigt lära sig att andra världskriget började som ett regionalt krig den 1 september 1939, och att det tidigt utvidgades till ett lågintensivt globalt sjökrig den 3 september 1939, då Storbritannien och Frankrike förklarade krig mot Tyskland. När det traditionella narrativet når detta krigs fullskaliga utvidgning till Stilla havet den 7 december 1941, då Japan med hangarfartygsbaserat stridsflyg anföll Förenta staternas flottbas Pearl Harbor, brukar i förbigående nämnas att Japan redan hade varit i krig med Kina sedan den 7 juli 1937. Så varför räknas inte det som andra världskrigets början?
Xenofobi och etnisk egocentrism verkar vara globala fenomen, och Västerlandet dominerade globalt i mitten av 1900-talet. Mittens rike är traditionellt Kina, men är egentligen sedan några sekel Västerlandet, i vilket bl.a. Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Förenta staterna ingår, men i vilket varken Japan eller Kina ingick. Någon rimligare förklaring till feldateringen än xenofobi och etnisk egocentrism kan i alla fall inte jag komma på.
Från sommaren 1937 till sommarhalvåret 1945 var Japan och Kina i kontinuerligt krig med varandra. Den första omfattande krigshandlingen på några år, sedan Japan hade erövrat framförallt Manchuriet i början av 1930-talet, var incidenten vid Marco Polobron, med början den 7 juli 1937. Som en följd av den incidenten utbröt snart fullskaliga strider som med varierande intensitet, men utan att avbrytas av något vapenstillestånd, varade ända till andra världskrigets slut. Förlusterna i detta så kallade andra kinesisk-japanska krig var mångfalt större än Frankrikes, Brittiska imperiets och Förenta staternas sammanlagda förluster under hela andra världskriget. Andra kinesisk-japanska kriget räknas liksom bl.a. finska vinterkriget helt riktigt som en del av andra världskriget, fast i den traditionella västerländska historieskrivningen godtyckligt nog inte före den 7 december 1941, synbarligen därför att det först då började inräknas i Förenta staternas och Brittiska imperiets globala militära strategi. Denna xenofoba historieskrivning saknar historievetenskaplig grund, och bör därför korrigeras.
Filosofimaskinen