1. ’Att en person är svensk’ kan betyda olika saker. Det kan betyda ”att hon har ett svenskt medborgarskap”. Låt oss kalla det att hon är medborgerligt svensk. ’Att en person är svensk’ kan också betyda ”att hon är etniskt svensk”. Vad skulle det rimligtvis kunna innebära?
2. I Europa kallar sig vissa personer för ’nationalister’, medan personer av motsvarande inställning i Nordamerika kallar sig för ’patrioter’. Skillnaden är avgörande, men trots det ofta förbisedd. Hur kunde Adolf Hitler på en och samma gång vara en av historiens mest extrema nationalister och en av historiens mest extrema anti-patrioter?
1.1 Till följd av motstridiga politiska idéer har detta med att vara etniskt svensk helt i onödan kommit att bli både en het potatis och ett tanketabu i Sverige. Det verkar finnas politiska krafter som vill förhindra att vi tänker klart och redigt kring ’etnicitet’. Fascister och kommunister och liknande bör dock inte tillåtas att sätta agendan och styra vårt tänkande. Återigen vill jag framföra att mörkermän och mörkerkrafter inte bäst möts med dunkelt tänkande och intellektuell förvirring, utan med tankeskärpa och intellektuell hederlighet. Här vill jag skriva det uppenbara om ’etnicitet’, och endast det uppenbara. Min utsiktslösa förhoppning är att svenskar hela vägen från höger till vänster skulle kunna skriva under på följande redogörelse, egentligen även kommunister och fascister.
1.2 Det finns olika språk. Språken är inte distinkta, utan gränserna mellan dem är ofta flytande och oskarpa. Det är ofta oklart vad som är ett eget språk; gränserna är ibland till synes godtyckliga. Är älvdalskan ett eget språk eller en dialekt av svenskan? Är meänkieli ett eget språk eller en dialekt av finskan? Svaren är långt ifrån alltid solklara. Klart är dock att det finns olika språk, och att etnicitet hänger ihop med språk. Förenklat talar den etniska gruppen norrmän norska, medan danskar talar danska, och svenskar svenska. Etniska grupper är detsamma som folkgrupper, d.v.s. folk i en icke medborgerlig innebörd. Men etnicitet handlar inte bara om språk, utan även om seder och bruk, samt om livs- och världsåskådning, som kan vara än mindre distinkt än språk.
Bland etniska samer praktiseras inte kvinnlig könsstympning; bland etniska somalier är det dock vanligt förekommande. Det förekommer att samer och somalier delar samma språk, framförallt svenska eller norska. Många samer har svenska som modersmål, och snart kanske även många somalier. De allra flesta etniska irländare och etniska engelsmän delar samma modersmål, nämligen engelska, men skiljer sig ändå etniskt från varandra; bl.a. är katolicismen klart vanligare bland irländarna, och anglikanismen vanligare bland engelsmännen. De etniska gränserna är således inte skarpa, men det finns ändå omfattande etniska skillnader som har stor betydelse i människors liv, t.ex. förekomsten av kvinnlig könsstympning.
1.3 Att en person är etnisk same innebär inte att hon inte alls är etnisk svensk. Hon kan i stor utsträckning även vara etnisk svensk, genom att tala god svenska och i huvudsak praktisera svenska seder och bruk. Trots det är hon same, t.ex. i kraft av att hon både talar god samiska och praktiserar samiska seder och bruk. En person vars pappa är norrman och mamma är svenska kan mycket väl vara både etniskt norsk och etniskt svensk. Båda språk kan vara hennes modersmål, hon kan i stor utsträckning praktisera både norska och svenska seder och bruk, samt hysa både norsk och svensk livs- och världsåskådning. Skillnaderna är ju inte så stora mellan det norska och det svenska. Könsroller och jämställdhet är snarlika, likaså religion och politisk ideologi, arbets-, kultur- och privatliv, samt socialt beteende och t.ex. barnuppfostran. Både seder och bruk, samt livs- och världsåskådning, är mer lika mellan en norrman och en svensk idag än de var mellan en svensk för ett sekel sedan och en svensk för två sekel sedan. Inom framförallt religion och politik tycker den ena etniska svensken annorlunda från den andra.
1.4 Ett barn som i späd ålder adopteras från Sydkorea till Sverige av ett etniskt svenskt par blir själv etniskt svenskt, oberoende av arvsanlag. Ett nyfött barn saknar etnicitet och är genetiskt rustat för att tillgodogöra sig vilket som helst modersmål, och vilken som helst etnicitet. Nyfödda barn saknar ju både religion, vokabulär och kulturellt orsakat beteende. Till följd av vetenskapligt biologiska och normativt politiska problem kring begreppet ’ras’ har dock begreppet ’etnicitet’ kommit att användas som eufemism för ’ras’, eller kommit att manifestera ett försök att inkludera det som vissa trodde att ’ras’ betydde, vilket är en av orsakerna till att ’etnicitet’ har kommit att bli en nära nog lika het potatis som ’ras’.
Det har t.o.m. gått så långt att kritiker av religionen islam, som liksom kristendomen och andra religioner i högsta grad förtjänar kritik, eftersom de både är icke-verifierade och uppenbarligen till stor del har dåliga konsekvenser, har blivit kallade för ’rasister’ enbart p.g.a. sin kritik mot islam! Att skilja på det genetiska och det kulturella kan rent sakligt och vetenskapligt vara viktigt, varför det är viktigt att de begreppsliga korten inte blandas ihop. Att i begreppet ’etnicitet’ inkludera genetiska egenskaper, så att ett spädbarn som adopteras från Sydkorea aldrig kan bli etniskt svenskt, är således ett misstag. Det behövs helt enkelt ett begrepp för vad som förändras vid barnets upptagande i ett folk och i en kultur, vilket är oberoende av det genetiska, som ju är det som inte förändras av miljön.
1.5 Så, vem är egentligen etniskt svensk? Självklart är ingen etniskt svensk i kraft av att hon själv identifierar sig som etniskt svensk, eftersom det vore cirkulärt.
Precis som att begreppet ’långhårig’ är ett vagt begrepp, med en oskarp gräns, är begreppet ’etnisk svensk’ också ett vagt begrepp. En person kan vara mer eller mindre långhårig, d.v.s. allt från ”inte alls långhårig” till ”i högsta grad långhårig”. Var gränsen går mellan långhårig och inte långhårig är dock oklart. Likaledes kan en person vara mer eller mindre etniskt svensk, d.v.s. allt från ”inte alls etniskt svensk” till ”i högsta grad etniskt svensk”. Var gränsen går mellan etniskt svensk och inte etniskt svensk är dock även det oklart. Beroende på modersmål och andraspråk, praktiserade seder och bruk, samt bl.a. normer och värderingar, är olika personer olika mycket etniskt svenska. De flesta invandrare i Sverige är mer etniskt serbiska, kurdiska, norska, persiska, kroatiska, assyriska, finska, arabiska, polska, turkiska, kinesiska, danska eller ryska än vad etniska svenskar är, men mindre etniska svenska än vad etniska svenskar är.
Etnicitet är dock inget nollsummespel, d.v.s. innebär inte att en persons ökade tillhörighet till en viss etnisk grupp automatiskt skulle leda till personens lika stora sammantagna minskade tillhörighet till sina andra etniska grupper. I Sverige finns inte bara många trespråkiga personer med tre modersmål, utan även många nollspråkiga personer, som är småbarn eller invandrare som talar långt ifrån fullgod svenska, oavsett dialekt, men ändå har svenska som sitt främsta språk. Till följd av svenskarnas goda färdigheter i engelska, samt deras anammande av en hel del anglosaxisk populär- och internetkultur, så är de flesta etniska svenskar i högre grad etniska anglosaxare än t.ex. de flesta kineser eller perser är. Det innebär dock inte att de flesta etniska svenskar även skulle vara etniska anglosaxare! Att Jonas Sjöstedt är långhårigare än Fredrik Reinfeldt betyder förstås ingalunda att han skulle vara långhårig. Att Saudiarabien är mer demokratiskt än Nordkorea betyder heller ingalunda att det skulle vara demokratiskt. Allt det här är egentligen tämligen enkelt, men ändå förvirrande för många. Hur kommer det sig?
1.6 Nationalstaterna är till stor del boven i dramat. De har i sekel efter sekel bedrivit nationaliseringsprojekt, med bl.a. medlet att blanda bort etnicitetskorten, för att uppnå målet en konsoliderad nationalstat. Begreppet ’nation’ betyder exempelvis både ’folkgrupp’ och ’statsbildning’, som om alla länder vore nationalstater! Det är lätt att få för sig att t.ex. nationalstaten Frankrike före den nordafrikanska invandringen under efterkrigstiden nästan uteslutande skulle ha bestått av etniska fransmän kompletterade av en del basker och tyskar. Än idag finns dock i Frankrike några regioner, framförallt Bretagne och Korsika, vilka håller sin etniska särart levande, både språkligt och till sina seder och bruk. Detta fortsätter trots den franska centralmaktens mångsekellånga nationaliseringsprojekt, i vilket människorna i Frankrikes alla regioner skulle förmås att bli fransmän.
Liknande projekt har bedrivits i de flesta nationalstater, vars gränser är artificiella och i hög grad godtyckliga. Detta statliga lurendrejeri har gått så långt att vissa nationalstatligt skolade människor numera hävdar att ’svensk’ bara kan betyda ’medborgerligt svensk’, eftersom några etniska svenskar överhuvudtaget inte skulle existera! Invandrare, som ofta kommer från statsbildningar som inte är nationalstater, tar sig för pannan och undrar i vilket konstigt land de har hamnat.
1.7 Jag tror att både fascister och kommunister egentligen vet att ovanstående stämmer, men kanske önskar att det inte gjorde det, samt tror att de vinner på att det inte medvetandegörs. Själv tror jag att båda dessa mörkerkrafter bäst motarbetas med intellektuell hederlighet.
2.1 Vad betyder då ’nationalism’ och ’patriotism’? Nationalism är delvis åskådningen att varje folk, d.v.s. etnisk grupp, bör ha sitt eget land, d.v.s. sin egen statsbildning, samt att varje statsbildning bör ha sin egen etniska grupp. Ett folk, ett land. Folken bör hållas geografiskt åtskilda, och gränserna mellan länderna bör dras därefter. Både finlandssvenska och finska nationalister vill således att bl.a. Åland tillfaller Sverige. Finland åt finnarna; Sverige åt finlandssvenskarna och rikssvenskarna! Fast det gäller bara de finska nationalister som ogillar etnisk rensning.
Patriotism är åskådningen att varje invånare i en statsbildning bör främja denna statsbildning, oavsett sin etniska tillhörighet. Invånarna i Förenta staterna eller Kanada är långt ifrån lika etniskt homogena som exempelvis invånarna på Island eller i Portugal är, varför angloamerikanerna inte är nationalister. Det är inte latinamerikanerna heller för den delen. För alla dessa amerikaner finns dock patriotismen kvar som åskådningsalternativ. I nationalstater som Island och Portugal är skillnaden mellan nationalism och patriotism följaktligen liten. I Finland, däremot, främjar alla patriotiska finländare, både finlandssvenskarna och finnarna, sin statsbildning Finland, vars försvarsmakt såldes har intresse av patriotism men inte nationalism, eftersom den är knuten till en statsbildning och inte en etnisk grupp.
2.2 Exemplet Adolf Hitler gör allt detta ganska enkelt att förstå. Han var österrikare, men hatade sin egen folkblandade statsbildning Österrike-Ungern så pass mycket att han sedermera emigrerade till samt blev regerings- och statschef i den angränsande statsbildningen Tyskland, och därifrån beordrade en militär inmarsch i sitt gamla land Österrike! (Då hade redan Österrike och Ungern blivit var sin statsbildning.) Efter det införlivade han Österrike med Tyskland, eftersom österrikarna talar tyska och till sina seder och bruk, samt livs- och världsåskådning, är snarlika åtminstone bayrarna. Ein Volk, ein Reich. Ett folk, ett rike. Därefter var det dags för sudettyskarna i Tjeckoslovakien att genom en gränsändring införlivas i Tyskland. Heim ins Reich. Hem till riket.
Hitler var således anti-patriot, eftersom han inte accepterade att de etniska tyskarna skulle vara separerade i olika statsbildningar. Hans anti-patriotism var så pass extrem att han var villig att gå i krig för den. Hans nationalism var dock ännu mer extrem. Nationalism är nämligen även åskådningen att varje person bör främja sin egen etniska grupp, vilket han ville göra genom mycket omfattande etnisk rensning, d.v.s. att med hjälp av folkomflyttningar och framförallt storskaliga folkmord ändra på var de olika folken bodde. Målet var Lebensraum, d.v.s. geografiskt livsrum, åt de etniska tyskarna. Så viktigt kan etnicitet vara för en extremist. Men även för somaliska flickor är etnicitet viktigt, ty det kan vara skillnaden mellan att bli könsstympad eller inte.
Filosofimaskinen