Värdet av jämlikhet, jämställdhet och rättvisa

Är jämlikhet ett rationellt politiskt mål? Vad innebär rimligtvis ’jämlikhet’, ’jämställdhet’ och ’rättvisa’?

’Jämlikhet’ kan betyda att alla har det lika bra. Om alternativet till jämlikhet är att alla har det ännu bättre, men har det väldigt olika bra, är jämlikheten då att föredra? Är det vettigt att vilja att alla ska ha det sämre än nödvändigt? Nej, jämlikhet är ett orimligt politiskt mål. Det saknar egenvärde, d.v.s. det är inte bra i sig. Jämlikhet kan bara vara ett rationellt politiskt medel för att uppnå ett annat mål, t.ex. målet välfärd, d.v.s. att alla har det bra men inte nödvändigtvis lika bra.

I den politiska diskursen verkar målet välfärd ha sammanblandats med medlet jämlikhet, till följd av att gränsen för vad som räknas som att alla har det bra har förskjutits med tiden. Denna förskjutning är olycklig eftersom innebörden av att ha det bra är att få sina biologiska behov tillfredsställda, och de biologiska behoven har, till följd av evolutionens långsamhet, varit likadana i tiotusentals år.

Om vi bortser från missbrukare och psykiskt sjuka, vilka samhället tragiskt nog ofta misslyckas med att ge välfärd, så åtnjuter de fattigaste medborgarna i Sverige idag en högre välfärd än vad högadeln åtnjöt under stormaktstiden. Tänk dig en trångbodd, outbildad och långtidsarbetslös eller långtidssjukskriven kvinna 2014 utan vare sig tillgångar, missbruk eller psykisk ohälsa. Tänk dig en besutten grevinna på 1600-talet, förlänad talrika egendomar och feta gods. Vems tandhälsa skulle du föredra? Vems underhållningsutbud? Brandskydd? Spädbarnsdödlighet? Faciliteter för kroppstvätt? Praktiserande av barnaga? Bostadsuppvärmning?

Den som värdesätter sin egen välfärd är inte beredd att offra sin egen välfärd för att slippa ha det sämre än andra. Avundsjuka är irrationellt om det leder till lägre välfärd för en själv. Det är inte genom självdestruktivitet som avundsjukan har uppstått i evolutionen.

Genom oförstånd är dock socialisterna självdestruktiva, och vid makten orsakar de en förlust för alla. Jämför välfärden och miljöförstöringen i det forna Öst- och Västtyskland. Jämför vad som helst i det nutida Nord- och Sydkorea. För vår mänskliga natur fungerar incitament så pass mycket bättre än kollektivisering att människor som inte får skörda frukten av sitt eget arbete ofta till slut svälter ihjäl. Det senaste seklets svältkatastrofer, för att inte tala om civilbefolkningskrig, skapades i huvudsak av kommunismen. Svälten i Sovjetunionen 1932–33, Kina 1958–61, Etiopien 1983–85, och Nordkorea 1994–98 orsakades mer eller mindre av respektive lands egen kommunistiska regim. Svält avskaffades för första gången i världshistorien på 1600-talet av historiens två första liberala länder, nämligen Nederländerna och England, och det skedde till följd av jordbrukets kommersialisering. Priset för framgångar är ojämlikhet, och det priset är utan tvekan värt att betala om alla har det ännu bättre.

Det bästa argumentet för jämlikhet som politiskt medel är den vikande marginalnyttan av ekonomiska resurser. T.ex. skulle en miljardär inte bli lika ledsen av att råka tappa en tusenkronorssedel som en proletär skulle bli glad av att hitta och ta den. Tillfälligt kan således en jämlikare fördelning leda till en större behovstillfredsställelse. Effekten av denna vikande marginalnytta är dock marginell i jämförelse med den enorma fördel som incitament ger över kollektivisering. En långsiktigt hållbar utveckling kräver att långsiktiga fördelar till priset av kortsikta nackdelar värderas högre än kortsiktiga fördelar till priset av långsiktiga nackdelar. Därför kan den tillfälliga marginalnyttan aldrig mäta sig med den organiska evolutionens och den historiska utvecklingens drivkraft: överlevnad och reproduktion som incitament.

Det till våra biologiska behov kopplade målet att alla ska ha tak över huvudet och mat på bordet har framförallt uppnåtts med kapitalistiska medel, och kapitalism innebär bl.a. ojämlikhet. Det som socialismen i desperation har kämpat för har kapitalismen framgångsrikt levererat.

’Jämlikhet’ behöver dock inte betyda att alla har det lika bra. Jämför med ’jämställdhet’, som betyder könsjämlikhet. Eftersom det finns en genetisk skillnad mellan kvinnor och män, vilken yttrar sig i bl.a. olika medelkroppslängd, kan inte könen vara lika bra på allting. Om exempelvis kvinnor i ett samhälle utan vare sig könsroller eller annan hänsyn till vilket kön en individ har skulle vara mer produktiva än män och därför få högre lön, så skulle det kunna kallas ’jämställt’. Könen skulle i och för sig inte ha det lika bra, men ingen hänsyn skulle tas till vilket kön en individ har. Att i en sådan situation kompensera männen för deras improduktivitet vore att behandla individer efter sitt kön, men skulle också kunna kallas ’jämställt’.

Att ständigt och till fullo kompensera för genetiska könsskillnader, så att könen, men inte nödvändigtvis individerna, får det lika bra kallar jag ’kollektivistisk jämställdhet’, och företräds av socialister. Att aldrig behandla någon efter sitt kön, utan bara efter sina individuella egenskaper, trots att egenskaperna genetiskt skiljer sig mellan könen, kallar jag ’individualistisk jämställdhet’, och företräds av liberaler. När vänsterfeminister vill kompensera för könsroller och annan behandling efter kön, och felaktigt utgår från att könens relevanta genetiska egenskaper måste vara lika, så drar de slutsatsen att det är den kollektivistiska jämställdheten som är eftersträvansvärd. Högerfeminister gör inte det felslutet.

Till följd av socialismens ideologiska dominans i Sverige det senaste seklet har ’rättvisa’ kommit att betyda ’jämlikhet’, vilket är ett osedvanligt olyckligt exempel på nära nog orwellskt nyspråk. Den äldre och fruktbara innebörden av ’rättvisa’ är inte att alla har det lika bra, utan att var och en skördar frukten av sitt eget arbete. Att skipa rättvisa innebär att alla brottslingar straffas, och att endast brottslingar straffas. Straff bör inte fördelas jämlikt, utan rättvist. Om alla ekonomiska resurser alltid fördelas jämlikt, oavsett eventuell arbetsinsats, så är det bara att vänta in svälten. Varje politiker som eftersträvar jämlikhet eftersträvar i oförstånd vår undergång.


Filosofimaskinen

Hur kan Sverige få en stabil regering?

Riksdagsvalet i övermorgon ser ut att bli en rysare. Enligt de senaste opinionsundersökningarna från Novus och Sifo är den borgerliga Alliansen större än Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillsammans, men mindre än den rödgröna trojkan inklusive Vänsterpartiet. Vad som väntar Sverige nästa vecka kan vara en parlamentarisk mardröm, i vilken de rödgröna inte är nära att kunna bilda en majoritetsregering, men ändå både vill och enkelt kan förhindra en fortsatt Alliansregering. Båda politiska block utesluter samarbete med Sverigedemokraterna, som dels lär fortsätta som tungan på vågen, dels kan bli riksdagens tredje största parti, och dels verkar varken påverkas av skandaler eller avhopp.

Socialdemokraterna har svårt att ge besked i flera avgörande frågor. Om Stefan Löfven skulle utses till statsminister, vilka partier skulle han vilja ha med i sin regering? Sannolikt endast Miljöpartiet, men det kommer knappast att räcka. Vilket parti som han tycker är värst av Folkpartiet och Vänsterpartiet är svårt att säga. Han ger inte besked.

Kärnkraftsfrågan kan komma att visa sig vara en nära nog lika svår nöt för Löfven att knäcka som den var för statsminister Fälldin 1978. Miljöpartiets politik är helt enkelt inte förenlig med Socialdemokraternas politik. Detsamma gäller för arbetstiden och säkerhetspolitiken, i vilken Vänsterpartiet är än mer besvärliga. Löfven ger inte besked.

Alliansen har under valrörelsens sista vecka haft en hel del vind i seglen och knappat in. Att gapet mellan blocken har minskat från kanske över fjorton procentenheter för ett halvår sedan till kanske under fyra procentenheter nu gör valutgången oviss. Om Feministiskt initiativ med knapp marginal missar riksdagen så har de rödgröna förspillt viktiga röster, men om det kommer in i Sveriges riksdag så kanske Sverigedemokraterna förlorar sin position som tungan på vågen. Att behöva förlita sig på stöd från Gudrun Schyman lär dock Löfven frukta mer än att behöva ta Annie Lööf i hand.

Inget regeringsalternativ kommer att kunna vara lika stabilt som de senaste åtta årens Alliansstyre, trots att Alliansregeringen har behövt regera i minoritet de senaste fyra åren. Den enda valutgång som inte leder till parlamentarisk instabilitet verkar inte vara att de fyra borgerliga partierna enbart går om alla tre eller fyra rödgröna riksdagspartier, utan snarare att de uppnår en riksdagsmajoritet, vilket knappast lär hända. Det är också svårt att föreställa sig att statsministerkandidaten Löfven ber Moderaterna om att ingå i en tvåpartiregering i knapp majoritet, med Anders Borg som fortsatt finansminister, särskilt om valet uppfattas som ett bakslag av de två största partierna.

Att rösta på Alliansen är att rösta på stabilitet, samarbete, tydliga besked, samt inte minst det viktigaste: framgångsrik ekonomisk politik och trovärdig säkerhetspolitik. Efter finanskrisen är vår närmaste omvärld i ekonomisk oordning. Efter Rysslands aggressioner är vår närmaste omvärld osäkrare än på decennier. Sveriges regering har sällan varit mer enad; oppositionen har aldrig varit mer splittrad. Inflytande från Miljöpartiet, Vänsterpartiet eller Feministiskt initiativ över den ekonomiska politiken eller säkerhetspolitiken kan visa sig vara fatal.

Överlevnadsmaskinen

Har alla människor lika värde?

Det är uppenbart att tesen om alla människors lika värde tolkas olika, men den borde rimligtvis innebära att alla människor har exakt lika värde utan att vara värdelösa. Det lika människovärdet är således inte noll (0), utan ett tal större än noll, förslagsvis exakt ett (1).

Inom filosofin är den upplevelse som är mest slående för oss upplevelsen av att noggrant fundera över en fråga och komma fram till en helt annan uppfattning än vad vi först hade i frågan, i synnerhet då denna nya uppfattning är okonventionell.

1. Vaser värda olika mycket

Tänk dig att du blir förevisad två likadana ogenomskinliga lådor. I varje låda finns en fysikalisk kropp. Den ena kroppen betecknas ’A’ och den andra ’B’. Du får veta att var och en av de båda kropparna är en värdefull vas tagen från din stora vassamling, samt att vasen A är mycket värdefullare än vasen B enligt dels tidigare utförda professionella värderingar och dels dina egna tidigare offentliggjorda personliga omdömen.

Du får därefter veta att du måste låta förstöra en av lådorna inklusive dess vas. Slutligen kommer du att få tillbaka vasen i den andra lådan.

Vilken vas låter du bevara, A eller B? Vi misstänker starkt att du väljer att bevara A. Vi hävdar att det demonstrerar en nödvändig (men inte tillräcklig) innebörd av begreppet ’värde’:

Om den fysikaliska kroppen A har ett större värde än den fysikaliska kroppen B, och vi kan bevara en och endast en av de båda kropparna, så är det förnuftigt och rätt att bevara A.

Vi hävdar också att du genom att välja att bevara vasen A demonstrerar din värdering att vasen A är värdefullare än vasen B.

Att hävda att kroppen A är klart mest värd och sedan välja att förstöra A vore oförnuftigt och orätt. Att hävda att kroppen A är klart mest värd och sedan singla slant om vilken av de båda kropparna som ska förstöras vore också oförnuftigt och orätt. Om du inte håller med om det, vänligen formulera din förklaring till din invändning innan du läser vidare!

2. Vaser värda exakt lika mycket

Tänk dig istället att lådorna är genomskinliga samt att vasen A är exakt lika värdefull som vasen B enligt dels professionella värderingar och dels ditt eget personliga omdöme. I detta fall hävdar vi att det är oviktigt för dig vilken vas som du väljer att bevara. Du kan lika gärna låta slumpen avgöra vilken av vaserna som ska bevaras. Du är inte skrämd av, eller ens negativt inställd till, tanken på att låta slantsingling avgöra vilken vas som ska bevaras. I detta fall kan du demonstrera din värdering att A och B är exakt lika värdefulla genom att singla slant.

Att hävda att kropparna A och B är exakt lika värdefulla och samtidigt hävda att det är viktigt att välja att t.ex. A ska bevaras vore oförnuftigt och orätt. Att vägra låta slumpen avgöra vore att demonstrera att du egentligen värderar den ena kroppen högre än den andra. Om du inte håller med om det, vänligen formulera din förklaring till din invändning innan du läser vidare!

Sammanfattningsvis hävdar vi följande:

Om kroppen A är mer värd än kroppen B, och vi kan bevara en och endast en av de båda kropparna, så är det förnuftigt och rätt att bevara A.

Om kroppen A är exakt lika mycket värd som kroppen B, och vi kan bevara en och endast en av de båda kropparna, så är det oviktigt vilken av de båda kropparna som vi bevarar, vilket vi kan demonstrera genom att låta slumpen avgöra vilken av de båda kropparna som vi bevarar.

Om vi kan bevara en och endast en av de båda kropparna A och B, och det är viktigt att vi bevarar A, så demonstrerar vi att vi värderar A högre än B.

3. Människor värda mycket

Tänk dig att du är den enda läkaren på en överbelastad akutmottagning. Två mycket svårt skadade men levande mänskliga patienter anländer samtidigt till mottagningen. Vi betecknar den ena patienten ’A’ och den andra ’B’. Båda patienter är medicinskt oerhört lika; de har bl.a. samma ålder, kroppskonstitution, och framförallt samma slags akuta och fatala skada. Om du lika mycket försöker rädda båda patienter, så kommer med säkerhet båda att dö. För att kunna rädda en av patienterna till livet, vilket du kan göra, måste den andra patienten lämnas att dö. Beslutet är ditt, men oavsett hur du prioriterar så kommer du inte att straffas för ditt val.

Fast du har faktiskt mer information om de båda patienterna. De är nämligen båda välkända, var och en på sitt sätt:

Patient A är en ung nobelpristagare, som arbetar med att finna ett allmänt botemedel mot cancer, och anses ha en större chans än någon annan att lyckas med det.

Patient B är en ung, på glasklara bevis och eget erkännande livstidsdömd, samt förrymd, massmördare, som har hotat med att fortsätta kidnappa och mörda barn.

Vilken patient låter du överleva, A eller B? Vänligen formulera din motivering till ditt val! Förresten har du en slant i fickan, varför du snabbt kan låta slumpen avgöra.

Vi misstänker att du väljer att bevara patient A. De som väljer att låta patient A överleva demonstrerar att de egentligen förnekar tesen om alla människors lika värde.

Att hävda att alla människor är lika inför lagen och bör så vara, är fullt förenligt med att förneka tesen om alla människors lika värde. Juridik är inte samma sak som normativ etik; juridisk rätt är inte detsamma som moraliskt rätt.

Att hävda dels att alla människor har lika värde och dels att patient A bör räddas eftersom det skulle ha bäst konsekvenser för andra människor, är kontradiktoriskt. Att hävda att patient A bör räddas innebär rimligtvis att hävda att i vilken utsträckning en människa mördar eller räddar andra människor till livet påverkar denna människas värde.

Vi har mött personer som har sagt sig vilja bevara patient B! De har varit religiösa, och tyckt att det vore bättre att B fick möjlighet att före döden ångra sina synder. En falsk verklighetsuppfattning kan uppenbarligen ha dåliga konsekvenser.

Att låta slantsingling avgöra känns fel för de flesta som vi har mött. Med sina känslor och hypotetiska handlingar visar de att de egentligen inte tror på tesen om alla människors lika värde, fast de tycker att den känns bra att bekänna sig till. Detta hyckleri är ständigt uppenbart. Människor överöser sina egna barn med resurser som de inte skulle drömma om att ge främlingar. Egentligen leder tesen om alla människors lika värde till opartisk altruism, att hämningslöst bjuda främlingar på sina egna resurser tills en mänsklig utjämning har uppstått globalt. Vad vi menar är att opartisk altruism följer av en tillämpning av tesen om alla människors lika värde, inte bara av att den känns bra att bekänna sig till.

4. Ojsan

Om alla människor skulle ha värdet exakt 1, vad skulle en schimpans ha för värde? 0,2174897? Skulle alla schimpanser ha exakt lika värde? Vad skulle en framtida korsning mellan människa och schimpans ha för värde? Vad skulle ett inflyttningsklart sjukhus ha för värde? 1,6588? Tänk om det skulle bero på sjukhusets egenskaper! Är inte ett handikappanpassat sjukhus mer värt än ett som inte är det, allt annat lika? Är inte rent dricksvatten mer värt än förorenat, allt annat lika? Vad skulle all världens inspelade musik ha för värde? Vad hade Ralf Hütter för värde när Kraftwerk påbörjade inspelningen av Die Mensch-Maschine? Vad hade Anders Behring Breivik för värde när han påbörjade sin resa från Oslo till Utøya? På den ön var han direkt orsak till människovärdesändringen minus sextionio (−69). Vad skulle en massmördare i färd med att mörda två kvinnor, som var och en är höggravid med tvillingar, ha för värde? 1? 1 minus 2, d.v.s. −1? 1 minus 6, d.v.s. −5?

Hur mycket och länge är vi svenskar dömda att tänka galet till följd av ett översättningsfel? Det engelska ordet ’dignity’ betyder ’värdighet’. Inte ’värde’! Så här lyder den första satsen av Artikel 1 i den officiella texten på engelska till Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna:

”All human beings are born free and equal in dignity and rights.”

Så här lyder den till FN skickade svenska hemmasnickrade översättningen, godkänd av Sveriges dåvarande regering:

”Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter.”

Ojsan.

Människomaskinen och Filosofimaskinen