Har vi fri vilja?

Ett nödvändigt men otillräckligt villkor för att en individ skulle ha haft fri vilja vid en viss tidpunkt är att denna individ, vid den tidpunkten, i själva verket kunde ha handlat annorlunda än vad hon faktiskt gjorde, trots ett och endast ett gemensamt förflutet ända fram till den tidpunkten. Existensen av fri vilja är därför oförenlig med determinism, d.v.s. oförenlig med fallet att för varje händelse så existerade villkor sådana att de inte kunde ha undvikit att orsaka den händelsen. Determinism är helt enkelt inkompatibel med ’fri’-delen av fri vilja.

Negationen av determinism, d.v.s. indeterminism, å andra sidan, är istället inkompatibel med ’vilja’-delen av fri vilja, eftersom att utföra en handling till följd av äkta slump, d.v.s. till följd av en händelse som inte är determinierad, är inte att utföra den enligt någon individs vilja. I detta fall är initieringen av handlingen fullkomligt slumpmässig, och helt enkelt inte en följd av någon individs önskade inflytande eller intention.

Fria vilja existerar således inte, och följaktligen måste moralfilosofin klara sig utan den.

Filosofimaskinen

Dåligt beteende och tänkande i olika länder och stadsdelar

Olika människor på olika platser på jorden beter sig och tänker olika. Seder och bruk varierar, normer och värderingar varierar, livs- och världsåskådningar varierar. Genetiskt är människor oerhört lika, varför deras känsloliv, sexualitet, och psyke är rätt så lika över hela värden, men kulturellt är de olika, varför deras språk, trosföreställningar, och traditioner är väldigt olika. Det finns helt enkelt inlärda seder och bruk, inlärda normer och värderingar, samt inlärda livs- och världsåskådningar.

Många platser på jorden är inte så roliga att bo på. På många platser är det vanligt med fattigdom, korruption, och förtryck. Så var det i hela världen förut, men i Västerlandet har livet för de flesta människor blivit klart bättre de senaste seklerna. Fattigdomen, korruptionen, och förtrycket har minskat, och människors liv har blivit så mycket bättre. För ett par sekel sedan var Sverige fattigt, korrumperat, och förtryckande, men Sverige har det senaste seklet varit betydligt bättre att leva i. I andra länder är livet fortfarande dåligt, med kvinnoförtryck, våld, och religiositet. Problemen som dessa dåliga länder har är i stor utsträckning dåliga seder och bruk, dåliga normer och värderingar, samt dåliga livs- och världsåskådningar. Det är dåligt tänkande som ligger bakom t.ex. hedersvåld och kvinnlig könsstympning. Detta dåliga tänkande är ingen följd av dålig genetik, utan dålig kultur. Som kulturella fenomen är hedersvåld och kvinnlig könsstympning helt enkelt urusla.

I vissa stadsdelar i Sverige bor huvudsakligen människor från dessa dåliga länder där det förekommer mer fattigdom, korruption, kvinnoförtryck, våld, och religiositet. I dessa stadsdelar förekommer också mer fattigdom, korruption, kvinnoförtryck, våld, och religiositet. Vem är förvånad? Jo, mången västerlänning i den postmoderna vänstern. Dessa västerlänningar verkar vara så förvånade att de fortfarande befinner sig i förnekelse. De verkar märkligt nog tro att fattigdomen, korruptionen, och förtrycket i dessa dåliga länder kommer från andra människor än människorna i dessa länder själva. De verkar tro att de dåliga ländernas dåliga seder och bruk, dåliga normer och värderingar, samt dåliga livs- och världsåskådningar kommer från kolonialismen och kapitalismen. Som om könsstympningarna och hedersvåldet vore Västerlandets fel. I själva verket kommer Västerlandets nya och bra normer och värderingar i stor utsträckning från just kapitalismen, men även från sekulariseringen och demokratiseringen.

Sanningen är den att när Sverige importerar människor från dessa dåliga länder med detta dåliga beteende och tänkande, så importerar Sverige även själva detta dåliga beteende och tänkande. Vid en snabb och stor import, i synnerhet av religiösa människor, så sprider sig de dåliga normerna och värderingarna från stadsdel till stadsdel, men vid en långsam och liten import, i synnerhet av sekulariserade människor, så sprider sig istället de bra normerna och värderingarna till de importerade människorna. Många platser på jorden är inte så roliga att bo på, och några av dessa platser är numera vissa stadsdelar i Sverige.

Den stora frågan är om världen som helhet har blivit bättre till följd av denna spridning av dåligt beteende och tänkande. Om inte, så har denna import varit av ondo, och har varit en orätt mot mänskligheten. Västerlandet, som tyvärr självt aldrig har varit fritt från vare sig fattigdom, korruption, kvinnoförtryck, våld, eller religiositet, är trots allt mänsklighetens hopp, och får inte sänkas ned i ett träsk av ännu mer fattigdom, korruption, kvinnoförtryck, våld, och religiositet.

Filosofimaskinen

Den postmoderna vänsterns sympati för svaghet

Ur den socialistiska myllan har en ideologisk mångfald grott. Fascismen och nationalsocialismen grodde direkt ur socialismen efter första världskriget för ett sekel sedan, och har som en central känsla ett förakt för svaghet. Den postmoderna vänstern, som i sin innerliga och översvallande empati har grott sig särdeles livskraftig i dagens västländer, verkar ha som en central känsla en sympati för svaghet, i vilken skepnad än svagheten visar sig, med vissa talande undantag.

Att måna om svaga och utsatta människor, oavsett hur rättfärdiga eller vidriga deras beteenden och värderingar är, är ju på vissa sätt sympatiskt, men har blivit oerhört farligt eftersom detta månande har grott igen till ett månande om en hel del av själva beteendena och värderingarna, även de vidriga. När det var överklassens och kyrkans mäktiga män som ville hålla kvinnor nedtystade i hemmets vrå så svarade den dåvarande kommunistiska vänstern med en rättmätig kritik av dessa konservativa värderingar. Nu, när det är förorternas och moskéernas mäktiga män som vill detsamma, men den här gången med verklig makt att genomföra det, så svarar den postmoderna vänstern med en svårbegriplig sympati för dessa ultrakonservativa värderingar.

I demokratiska frågor har vänstern aldrig varit att lita på, men nu visar det sig att den aldrig har varit det i religiösa frågor heller. Den tid är borta då man med visst fog kunde påpeka att även om vänstern i oförstånd ville allas fattigdom så var den i alla fall en motståndare till rasism, ojämställdhet, och religion. För att gynna de svaga och utsatta vill nämligen vänstern numera att människor ska sorteras in i grupper utifrån etniska, genetiska, sexuella, och religiösa kategorier, för att sedan kunna kvoteras in i samhällets alla finrum. Inom den postmoderna vänstern ser vi numera en besatthet vid vem som är, och vem som inte är rasifierad, könsöverskridande, och framförallt i etnisk, genetisk, sexuell, eller religiös minoritet.

Med tanke på hur vänstern argumenterade under sin kommunistiska period så var det lätt hänt för oss andra att få för oss att den ogillade religionerna därför att religionerna är både falska och dåliga, vilket de förstås är. Nu har det dock visat sig att vänstern ogillade religionerna huvudsakligen därför att religionerna är allt annat än svaga. Både lutheranismen och islamismen är vänstervridna rörelser, och vänstern har numera i stor utsträckning lierat sig med båda, därför att vänstern uppfattar dem som svaga och utsatta, vilket de inte på långa vägar är. Om den postmoderna vänstern vill måna om verkligt utsatta minoritetsgrupper, som dessutom också befinner sig till vänster, så finns ju alltid fascister och nationalsocialister att försvara. Vi som betraktar den mångfacetterade vänstern högerifrån börjar få mer än svårt att se skillnad på den goda kollektiviseringen och den onda, på den goda rasismen och den onda, på det goda våldet och det onda, samt på den goda religionen och den onda.

Filosofimaskinen

Politiska ideologier och den pseudonaturliga naturrätten

Av de allmänt kända partiprogrammen i Sverige finns ett som utmärker sig som väsentligt bättre än de andra. Det är Medborgerlig Samlings idéprogram från april 2017.

Bara att få slippa läsa om alla människors påstått lika värde är en fröjd. En annan fröjd är frånvaron av modernt paketerad socialism och andra fördärvligt ’vackra ord’ som de andra partierna till höger och vänster tror är ljuv musik för så gott som alla svenskar. Än finns faktiskt en del anhängare av kapitalism och marknadsekonomi kvar i landet.

Problem finns dock i detta idéprogram. Dessa problem rör framförallt moralfilosofi och politisk filosofi. Medborgerlig Samling talar sig varmt för naturrätten, som är fördarwinistisk och därmed varken baserad på en djup förståelse för människans natur eller för varför individer överhuvudtaget hyser normer och värderingar. Naturrätten är dessutom påstått naturlig, men är egentligen snarare övernaturlig, och är förstås helt överflödig för att motivera partiets politik.

Idéprogrammets första kapitel ”Ideologisk hemvist” inleds med varma ord om både liberalismen och konservatismen. Därefter står:

”Äganderätten - att få råda över sin lagligt förvärvade egendom, få bedriva handel och få njuta frukterna av sitt eget arbete - är […] ytterst betydelsefull i ett fritt samhälle. Friheten ska därtill omfatta alla människor; utfallen av denna frihet kommer dock alltid att skilja sig åt. Medborgerlig Samling står upp för dessa rättigheter. De bevingade orden ur den amerikanska självständighetsförklaringen från 1776 beskriver detta med precision: 

‘We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable Rights, that among these are Life, Liberty and the pursuit of Happiness.’ ”

Denna gamla mening beskriver dock ingenting med precision. Den innehåller inga ”sanningar”, dess påståenden är allt annat än ”självklara”, människorna är varken skapade ”likadana” eller ”likvärdiga”, och ingen ”Skapare” har ”begåvat” dem med några ”oföränderliga rättigheter”. Hur kan ett modernt politiskt parti citera detta förlegade dravel?

Idéprogrammets första kapitel fortsätter lite längre ned:

”Formuleringen i den amerikanska självständighetsförklaringen hör lika mycket hemma i ett konservativt sammanhang som i ett liberalt sådant. Dess rättigheter har ansetts som naturliga - därav begreppet naturrätt - med rötter tillbaka till antikens Grekland och filosofer som Aristoteles.”

och ännu längre ned:

”Den liberala traditionen och naturrätten föreskriver att det finns värden och rättigheter vilka staten inte har rätt att upphäva, vilka kan gå före de lagar och regler som tillfälligt har instiftats, om de sistnämnda försöker att helt tillintetgöra dessa värden och rättigheter.”

Idén som Medborgerlig Samling försöker torgföra är således att oavsett vilka politiska åsikter som svenskarna i sekler skulle vara demokratiskt överens om, så måste de ändå underkasta sig vissa oföränderliga rättigheter som ingen längre vill ha, eftersom dessa rättigheter skulle vara givna av naturen, trots att ingen biolog någonsin har sett dem. Snacka om odemokratisk konservatism!

Filosofimaskinen

När partier ändrar i sina program och manifest

Sveriges riksdagspartier, som tillsammans besitter den yttersta makten i riket, slarvar en hel del med att förklara de riktigt viktiga ändringarna i sina omsorgsfullt författade partiprogram och valmanifest.

Så här skrev t.ex. Centerpartiet, under namnet ’Bondeförbundet’, i sitt grundprogram 1933:

”Som en nationell uppgift framstår den svenska folkstammens bevarande mot inblandning av mindervärdiga utländska raselement […]”.

När denna formulering togs bort 1946 hade en förklaring till denna f.d. åsikt varit klädsam. Hur kunde Centerpartiet, efter både Hitlers makttillträde och Förintelsen, motsätta sig ovanstående genetiska omkombination? Partiordförande Annie Lööf har ordet. I en debatt i Sveriges Television den 14 maj 2017 sade hon till Jimmie Åkesson att hon inte kommer att sätta sig i en regering med ”ett parti med rasistiska rötter”. Ett parti som går fetbort är således Centerpartiet.

Så här skrev Vänsterpartiet, under namnet ’Kommunistiska partiet’, i sitt valmanifest 1940:

”Freden i Östersjörummet har hittills kunnat upprätthållas tack vare Sovjetunionens fredspolitik, vilken kommit till uttryck bland annat i rysk-tyska pakten, fredsslutet med Finland och utvecklingen i Baltikum. Endast Kommunistiska partiet har kämpat för vänskap och samverkan med Sovjetunionen […]”.

En förklaring till denna f.d. åsikt hade varit på sin plats. Hur kunde Vänsterpartiet hylla Molotov–Ribbentrop-pakten och Stalins efterföljande ockupation av de baltiska staterna?

1936 skrev Vänsterpartiet så här:

”Socialismens överväldigande seger i Sovjetunionen, landet som genomfört världens friaste författning, visar vägen till arbetarklassens seger. Dess konsekventa fredspolitik måste stödjas och den svenska utrikespolitiken inriktas på aktiv medverkan i strävandena att skapa kollektiv säkerhet […]”.

Jaså, hade en pakt med Stalin varit önskvärd i slutet av 1930-talet? Vänsterpartiets valmanifest 1973 avslutas med ett krav på diplomatiskt, politiskt, och ekonomiskt stöd åt Röda khmererna, som i hård konkurrens med Hitler, Stalin, Mao, och andra militanta socialister visade sig vara det förra seklets effektivaste folkmördare. Förklara det, den som kan! Partiordförande Jonas Sjöstedt har ordet.

Ett partiprogram behöver dock inte förkastas enbart till följd av efterklokhet, utan även till följd av motsägelser och bristfällig argumentation. Följande citat kommer alla från Kristdemokraternas principprogram från 1993. Kursiveringarna är mina.

”Rätten till liv, den grundläggande mänskliga rättigheten, ska gälla från befruktningsögonblicket till livets slut. Denna rätt till liv ska skyddas i lag. Lagen ska dock ej innebära en kriminalisering av abort.”

Hur skulle egentligen den lagen kunna formuleras? Att få leva är inte mycket till laglig rättighet om man med uppsåt kan bli dödad utan att ett brott har begåtts.

”De kristna grundvärderingarna har utövat ett starkt inflytande på vår kultur och har spelat en stor roll vid uppbyggnaden av vårt demokratiska samhälle. Skolans verksamhet ska därför vara byggd på den kristna etiken. Det innebär bland annat att skolan i undervisningen ska förmedla normer och värderingar som är förankrade i denna etik.”

Det här är både historieförsköning och kulturrelativism. Blir den muslimska etiken lokalt rätt därför att den har utövat ett starkt inflytande på den lokala kulturen? Vad tyckte Kristdemokraterna på sikt hade varit bäst i den bosniska skolan: muslimsk eller kristen indoktrinering? Varför?

”Samlevnadsundervisningen ska ha helhetssynen på människan som utgångspunkt och vara inriktad på stabila relationer mellan man och kvinna.”

Hur skulle det kunna motiveras för bisexuella elever?

”Kyrkofrid ska gälla.”

Även för terrorister i moskéer? I synnerhet för terrorister i moskéer? Ett införande av kyrkofrid vore en inskränkning av statsmaktens våldsmonopol, och således ett inre angrepp på Sveriges suveränitet.

Trots all ovanstående religiositet, och mer därtill, står följande försäkran:

”Kristdemokraterna är ett icke-konfessionellt parti.”

Vad sekularisering egentligen innebär verkar vara någonting som Kristdemokraterna aldrig har förstått.

Kristna bekännare tänker tokigt. Människor ändrar sig och byts ut. Det är inte så konstigt. Men en förklaring till varför man alldeles nyss predikade homofobi, rasism, anfallskrig, eller folkmord, trots att man inte längre gör det, vore ändå på sin plats. Vad var det som hände och som gjorde att man ändrade sig? Hur såg den faktiska inre och interna argumentationen egentligen ut? Eller saknades den?

Filosofimaskinen

Ett djur instängt utanför sin bur

Om människans relation till naturen skrev den franska poeten Paul Valéry att:

”Människan är ett djur instängt utanför sin bur.”

Vad säger detta citat? Att människan är instängd utanför sin bur innebär att människan har lyckats rymma från sin bur bara för att upptäcka att allt inte blev friare, och därför får en längtan tillbaka.

Den mest avgörande händelsen i människans historia var jordbruksrevolutionen, d.v.s. utvecklandet av djur- och växtförädlingen. Jordbrukets införande innebar att vi tog kontroll över en för vår överlevnad avgörande del av naturen. Före jordbruket var vi instängda i en bur där vi under umbäranden fick känna på naturens begränsningar. Med jordbruket kom civilisationen, som inte bara gav oss enorma fördelar i överlevnad och reproduktion, utan även innebar att vi stängde in oss själva i städers hus och fick känna på kulturens begränsningar. På så vis fjärmade vi oss från naturen och gick vilse.

Lösningen är att inte bara anpassa tekniken till människans natur, utan även den normativa etiken. Djurens etik innebär en möjlighet att komma tillbaka till naturen utan att ge upp den tekniska utvecklingen.

Filosofimaskinen

Förhandlingar och kompromisser i ett parlament

Tänk dig ett parlament i en välfungerande demokrati. Efter ett allmänt val får tre radikalt olika politiska partier ungefär en tredjedel av mandaten var. Inget av partierna kan tänka sig att ens förhandla med något av de andra två partierna. Vad blir följden? Förlamning. Det här är inte längre någon välfungerande demokrati. Till nästa allmänna val bör folket rösta bort varje parti som på detta sätt inte är demokratiskt. Demokratisk kultur innebär bl.a. en vilja att kompromissa, även med de som tycker radikalt annorlunda.

Att ett politiskt parti är ’demokratiskt’ innebär inte bara att det accepterar hela folkets vilja så till vida att partiet accepterar varje demokratiskt valresultat i dess helhet, utan även att det accepterar hela folkets vilja så till vida att det inte utesluter förhandlingar med något politiskt parti som folket har valt in i parlamentet. Demokrati förutsätter helt enkelt kompromisser med de som man tycker har fel.

För att förhindra förlamning skulle det kunna krävas förhandlingar och kompromisser med så pass extrema biologifobiska grupperingar såsom socialister, likhetsfeminister, ekosofer, anarkister, riktiga liberaler, reaktionärer, och t.o.m. teokrater! Partier i Sveriges riksdag, vänligen bli demokratiska.

Filosofimaskinen och Överlevnadsmaskinen

Moralfilosofins misslyckande

Vi människor har ofta starka åsikter om vilka handlingar som bör och inte bör utföras, men om detta har vi ingen kunskap. Den centrala evidensen i fysik och biologi är massivt överväldigande och oerhört övertygande, vilket evidensen i moralfilosofi aldrig är i närheten av. Faktum är att i moralfilosofi råder en fullständig avsaknad av evidens. Att vi alls kan vara övertygade om normativa åsikter trots fullständig avsaknad av evidens beror på våra normativa åsikters biologiska och icke-akademiska ursprung.

Vår kunskap i fysik och biologi är massiv till sin omfattning; vår kunskap i moralfilosofi är näst intill ingenting. Detta beror dock inte på att moralfilosofin skulle vara oviktig. Om kunskap äntligen skulle uppnås om vilka handlingar som faktiskt bör utföras och inte, och vilken politisk ideologi som faktiskt bör implementeras, så skulle det säkerligen vara en intellektuell och praktisk revolution för mänskligheten.

I moralfilosofi, som är den yttersta skiljedomaren för allt beteende, är vår inbördes krigande art ett kapitalt misslyckande; i fysik, biologi, matematik, och teknologi är denna intelligenta människoapa en imponerande framgång. Matematiskt och teknologiskt ligger vi utan tvekan oerhört långt före gorillorna; moraliskt är jag inte ens säker på att vi överhuvudtaget ligger före. Denna diskrepans är smärtsamt slående, och måste vara orsakad av något. Skulle denna skillnad kunna vara orsakad av att varken objektiv eller universell etik existerar, och att bara subjektiv moralisk kunskap är möjlig?

Filosofimaskinen

Rovdjuret och villebrådet

I det vilda jagar ett djur ett annat. Vare sig det är en räv som jagar en gräsand eller en duvhök som jagar en orre, så är det ett rovdjur mot ett villebråd. Denna jakt är en djupt existentiell konflikt. När rovdjuret är i färd med att fånga det flyende villebrådet så har de två individerna helt oförenliga intressen. Rovdjurets intresse är att fånga och äta villebrådet, vars intresse är att komma undan oskatt. Dessa två intressen är resultatet av det naturliga urvalet, och ingen moralfilosofi i världen kan lösa konflikten genom att göra de två förenliga. Idén och idealet att alla bör arbeta tillsammans i harmoni för allas bästa har vissa problem med realism och verklighet, i synnerhet med individers genetiska konstitution. 

Faktum är att varken rovdjuret eller villebrådet har något att lära av moralfilosofin. Trots att de inte är perfekt anpassade så är de båda välanpassade till sin miljö, och deras beteenden är varken intellektuellt eller emotionellt inadekvata. Deras beteenden är inga misstag, trots hänsynslösheten i dem. Jakten är en ursprunglig konflikt mellan skilda existentiella intressen.

Naturen är en arena av konflikt mellan oförenliga intressen. Varje konflikt är ett resultat av det naturliga urvalet, och det naturliga urvalet gör djur besatta av sin egen överlevnad och reproduktion. Detta är djurens yttersta intresse, och visar sig inte bara i jakten och flykten, utan i allt djuriskt beteende. Djuren uppvisar en välanpassad balans mellan själviskhet och altruistisk självuppoffring vilken aldrig har förekommit i den etablerade moralfilosofin. Idén och idealet att alla djur, inklusive människor, bör arbeta tillsammans för allas bästa uppvisar lika mycket realism som religiösa bilder av paradiset, vars lejon lever i harmoni med lamm.

Rovdjuret visar genom sitt beteende att det för dess egen del vore rätt och gott att äta upp villebrådet, som genom sitt beteende visar att det för dess egen del vore orätt och ont att bli uppäten.

Filosofimaskinen

The Western Divide of Mentality

Regarding academic philosophy and modern political history the rich Western world of European descent seems to be geographically divided in two.

The divide runs roughly along the English Channel, through the Netherlands and northern Germany, and across the Baltic Sea. On one side—let’s call it the ‘English Side’—lie the British Isles, the Nordic countries, Anglo-America, and Oceania. On the other side—let’s call it the ‘Continental Side’—lies a band of contiguous countries from the Iberian Peninsula in the Southwest to the Baltic states in the Northeast.

On the English Side academic philosophy is analytic; on the Continental Side it’s not. Analytic philosophy is dominated by argumentative clarity, details, and subordination to natural science; continental philosophy is dominated by idiosyncratic language, system-building, and historicism.

On the English Side modern political history is free from popular support for totalitarian military rule; on the Continental Side it’s not. From Portugal and Spain in the Southwest, through France to some extent, and widely in Italy, Austria, Hungary, Slovakia, Germany, and Poland, to the Baltic states in the Northeast fascist, national socialist, communist, or other de facto militaristic dictatorships saw substantial popular support in the middle of the twentieth century. In the United Kingdom, Ireland, Sweden, Finland, Iceland, Canada, the United States, Australia, and New Zealand, on the other hand, there was nothing of the kind.

Other differences worth noting are that on the English Side the inhabitants mostly enjoy more freedom and welfare, and are more Protestant and secular, while on the Continental Side the inhabitants are mostly less content and rich, and more Catholic and religious.

What might be the cause of this divide? My guess is the difference in mentality, on the one hand, in the Germanic culture as opposed to the Romance and Balto-Slavic cultures, and, on the other hand, in Protestantism as opposed to Catholicism.

What is clear, though, is that culture matters.

Filosofimaskinen

Darwin Day 2017

Today is Darwin Day, a global day to pay homage to Darwinism and its creative force natural selection. The ultimate understanding of why organic life, including humanity, is the way it is and has the properties it has, is of utmost importance for the survival and reproduction, and therefore the fitness, of us all. Of less importance, but nonetheless apparent, is that the enjoyment of the observation of wild plants and animals in the wilderness also is highly brightened by the insights offered by Darwinism. In nature, as well as in culture, both individual plants and animals struggle to survive and reproduce at the expense of the fitness of other individuals. In this strife there is grandeur and beauty.

Birch trees close to the tree line, where their survival is barely possible and where some of them push boundaries and some of them perish. Photograph by Filosofimaskinen in Sarek National Park in Sweden 31 March 2016

A fly scavenging on the carcass of a young bird, whose premature death by no means is meaningless to other individuals. Photograph by Filosofimaskinen in Sarek National Park 23 July 2016

A spider spinning its web, which won’t be worth while without the coming bad fortune of another individual. Photograph by Filosofimaskinen in Sarek National Park 23 July 2016

Illustrating sexual selection, an impressively horned female reindeer, with its calf, is followed by a protective male reindeer with smaller horns. Photograph by Filosofimaskinen in Sarek National Park 4 September 2016

Birch trees in their preferred habitat, where the struggle against the harsh conditions of the tree line is less frequent, but the struggle against other individuals is closer at hand. Photograph by Filosofimaskinen in Sarek National Park 10 September 2016

The tools and equipment of a lone great ape far away from his species’ original habitat in the tropics. Photograph by Filosofimaskinen in Stora Sjöfallet National Park in Sweden 27 March 2016

Filosofimaskinen

Vad innebär att ”Alla som kan jobba, ska jobba”?

Vi här i Sverige förfasas över den förljugna och förvillande politiska retorik som Vladimir Putin och Donald Trump använder sig av, men har blivit hemmablinda för den uppenbart falska retorik som kommer från vår egen Stefan Löfven. Även här i Sverige har vi blivit fullkomligt vana vid att varken det politiskt sagda eller skrivna kan tolkas i närheten av ordagrant.

Den 25 januari sade Sveriges statsminister i en debatt mot Anna Kinberg Batra i Sveriges Television att: ”Alla som kan jobba, ska jobba. Det är mitt motto […]”. Samma dag twittrade Socialdemokraterna: ”’Alla som kan jobba, ska jobba. Det är mitt motto’”. På socialdemokraterna.se finns rubriken ”Alla som kan jobba ska jobba”. Men vad betyder det egentligen?

Att alla som kan förvärvsarbeta även ska förvärvsarbeta innebär egentligen inte bara att multimiljonärer som försörjer sig på sin avkastning ska tvingas att börja arbeta, utan även att alla arbetsföra läkar- och juriststudenter ska tvingas att arbeta istället för att studera! Socialdemokraterna säger egentligen att pensionsåldern inte bara ska höjas, utan faktiskt helt avskaffas, eftersom alla arbetsföra pensionärer, oavsett ålder, ska börja arbeta igen. De som inte är arbetsföra i denna nya tid av socialistisk arbetsplikt à la Röda khmererna blir rimligtvis tillfälligt sjukskrivna, inte permanent pensionerade. Alla kärnfriska ungdomar på våra gymnasie- och högskolor ska ut i arbetslivet innan de är klara med sina studier. Barnarbete ska uppenbarligen legaliseras, och arbetsläger kan mycket väl komma att behöva byggas!

Hur gick det till när vi alla lärde oss att inte läsa innantill? Hur blev det galenskap att tro att det sagda och skrivna gäller? Tänk om inte bara Rysslands och Förenta staternas presidenter, utan även Sveriges statsminister och Socialdemokraterna, kunde mena vad de säger, och säga vad de menar!

Överlevnadsmaskinen och Filosofimaskinen